Sverige har sedan 2006 fått mer än 250 000 fler jobb. En kvarts miljon fler har ett arbete att gå till. Det är mycket på en arbetsmarknad med 4,7 miljoner löntagare. Det är mer än 5 procent. Det har lett till att Sverige har näst högst sysselsättningsgrad i Europeiska unionen.
Ökningen av antalet jobb är unik i Europa. Hade fler länder haft en ökning med mer än 5 procent av sin arbetsmarknad hade vi varit långt ifrån de olika problem som präglar krisens Europa. I de allra flesta länderna har jobben istället blivit färre.
Skälet till Europas förlorade jobb är förlorad konkurrenskraft, sämre villkor för företagande och växande underskott. Växande underskott har fått dölja att man har förlorat konkurrenskraft och eget välstånd.
I stället för att reformera och öppna upp sina ekonomier för konkurrens och nytt företagande har flertalet av Europas krisekonomier lånat pengar från utlandet för att skyla över att man exporterat mindre och importerat mer. Det bygger upp stora skulder.
Stora skulder leder till växande räntekostnader och stigande räntor. Det slår undan investeringar och jobb. Fortsatt förlorad konkurrenskraft slår undan jobb och leder till mindre skatteintäkter och högre utgifter och ännu större underskott. Och stigande räntor och färre jobb.
Det var denna spenderpolitik som undergrävde södra Europas krisekonomier och ledde till massarbetslöshet.
Spenderpolitiken har drivits av många regeringar. För att hantera problemen med för stora underskott valde socialdemokratiska regeringar i länder som Spanien, Portugal och Storbritannien medvetet att öka underskotten.
Det ledde till ännu större underskott, ännu större skuldbörda, ännu större räntekostnader och stigande räntor. Så gick man vidare in i arbetslöshet och social otrygghet.
Om Europas problem hade kunnat lösas med större underskott hade vi inte haft några problem eftersom vi har gott om stora underskott som inte har stimulerat ekonomierna, bara dolt konsekvenserna av den förlorade välfärden.
De länder som har valt att hålla de offentliga finanserna i balans, som har reformerat ekonomier och arbetsmarknad och som har öppnat upp för företagande och konkurrens har klarat sig bättre undan från krisen.
Sverige har som sagt fått mer än en kvarts miljon fler jobb. Polen kunde ha en hög tillväxt mitt under krisen. Tyskland har haft en sjunkande arbetslöshet.
Och de länder som har bytt spenderpolitiken mot reformpolitik, som Spanien, Portugal och Storbritannien, är nu på väg ut ur krisen. Dessa länder hör till dem som drabbades hårdast av spenderpolitiken men nu är arbetslösheten sakta på väg ner och tillväxten på väg upp.
Till och med i Grekland ser vi en bättre utveckling. Ändå vill Europas socialdemokrater återgå till att lösa problem genom större underskott.
Vi ser nu att den politik som socialdemokrater i Europa har kritiserat som mest har fått fler jobb medan deras egen, som i Frankrike, ger en fortsatt växande arbetslöshet.
Istället för underskottspolitik borde vi sikta på 5 procent fler jobb över hela EU. Det kräver att vi bryter upp från socialdemokratisk spenderpolitik till en politik för fler jobb.