Klockarevägen i Getinge med Suseån i bakgrunden. Foto: Anders Andersson/TT
Debattinlägg

”Extremvädren måste in i valrörelsen”

Klimatet ·

”Extrem värmebölja och torka, upprepade skyfall, enorma åskväder med omfattande elavbrott som följd, och nu översvämningarna i Halland och Bohuslän. Allt fler ser vad som håller på att hända”, skriver Gustav Fridolin.

Om debattören

Gustav Fridolin
Språkrör Miljöpartiet, utbildningsminister

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Just nu ser vi hur stora delar av Kristinehamns centrum hotas av översvämning efter extrema regnväder. Samtidigt har människor tvingats evakueras från Getinge i Halland när deras hem står under vatten.

Jag besökte Getinge igår. Jag mötte räddningsledare, hemvärnspersonal och frivilliga som hjälpte till i insatserna för att rädda hus och hem från skyfallens härjningar.

Jag mötte personer som fått lämna sina hem, utan att veta när man kan återvända eller vad man förlorat. Och en fråga dröjde sig kvar i mitt huvud: Vad är det för värld vi lämnar över till våra barn?

Allt fler ser vad det är som håller på att hända.

Den extrema värmeböljan och torkan som föregick skogsbranden i Västmanland, upprepade skyfall mot både Stockholm och Göteborg, enorma åskväder med omfattande elavbrott som följd, och nu översvämningarna i Halland och Bohuslän.

Extremvädren kommer oftare, naturkatastroferna härjar också i vår del av världen. Globalt tvingar översvämningar och torka fram flyktingkatastrofer, krig och konflikter. Det går inte att blunda.

Man kan inte koppla ett enskilt väderfenomen till klimatförändringarna. Det är såklart omöjligt att säga om just den stormen, det skyfallet, den torkan och dagens översvämningarhade hänt om det inte var för klimatförändringarna. Naturkatastrofer har alltid inträffat.

Men inte alltid så här ofta.

Dödstalen till följd av extremväder i Europa pendlade under årtiondena före 2000 mellan 1000 och 4000 döda. Sedan 2000 beräknas över 100 000 människor i Europa ha dött i värmeböljor och annat extremt väder.

Mängden katastrofer, intensiteten i extremvädret – det kopplar forskningen allt tätare samman med de pågående klimatförändringarna.

Vi kan inte fortsätta låtsas som om det inte sker.

Ändå är det precis så det låter i svensk politik. I lördags höll statsminister Fredrik Reinfeldt sitt sista tal inför valet. På 35 minuters sommartal nämndes fick inte klimatet eller miljön, vår tids största ödesutmaningar, en enda sekund.

När Alliansen skriver om de utmaningar man ser för Sverige på sin hemsida så nämns inte klimatet med ett ord. Och på Moderaternas valaffischer lyser klimatet med sin frånvaro. Reinfeldt vill uppenbarligen till varje pris undvika att klimatet hörs i valrörelsen.

Alliansregeringen saknar både en plan för hur utsläppen långsiktigt ska minska, och för hur vi ska säkra vårt samhälle mot de klimatförändringar som redan sker.

Regeringen fick för sju år sedan en lång lista på åtgärder från experterna i sårbarhetsutredningen, som skulle genomföras för att stärka Sveriges beredskap mot skogsbränder, översvämningar och andra klimatrelaterade katastrofer. Bara hälften av förslagen har genomförts.

Varje årtionde sedan 1970 har antalet naturkatastrofer ökat med cirka 50 procent och de som har ökat mest är översvämningar, värmeböljor och skogsbränder. Men trots detta har anslagen till kommunernas förebyggande arbete mot klimatkatastrofer har skurits ner de senaste åren.

Klimatfrågan är en av de frågor som oroar svenska folket mest. Det är inte konstigt.

Vi vill ge våra barn och barnbarn samma förutsättningar att leva ett gott liv som vi har fått.

Vi vill inte överlämna en värld med stigande vattennivåer, smältande glaciärer och fler naturkatastrofer.

Därför måste klimatfrågan in i valrörelsen, och därför måste Fredrik Reinfeldt börja prata klimat.

Allt annat är ansvarslöst.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.