Ungefär 186 000 barn lever i ekonomisk utsatthet i Sverige, men mörkertalet är antagligen betydligt större, enligt Rädda barnen. Foto: Gorm Kallestad/Henrik Montgomery/TT
Debattinlägg

”Familjepolitiken påverkar barns ekonomiska framtid”

Publicerad

”Som vuxen märker jag att de förutsättningar som jag har haft i livet är annorlunda jämfört med mina jämnåriga. Jag har därför en konstant oro inför min framtid och min ekonomiska situation”, skriver debattören som vuxit upp i fattigdom i Sverige.

Om debattören

Lorena Barrenechea
Ung korrespondent för Sveriges Röster

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Min mamma är utlandsfödd och ensamstående. 

Under min barndom var vår enda inkomst försörjningsstöd från socialen.

Jag vet själv hur skamfyllt det kan vara att svara på frågan: ”Vad jobbar din mamma med?”

Jag vet hur det känns när man inte kan köpa samma saker som ”alla andra” jämnåriga.

Och idag, faller jag som vuxen, in i riskgruppen över personer som är mer sårbara för ekonomisk utsatthet, på grund av min uppväxt.

Enligt Rädda barnen räknas barn som kommer från en familj med så pass låg inkomst att inkomsterna har svårt att täcka de nödvändigaste utgifterna- eller barn i familjer som lever med försörjningsstöd, som fattiga.

Enligt världsbanken definieras ”extrem fattigdom” när en person har en inkomst under 1,90 amerikanska dollar per dag att kunna överleva på. 

Att enbart utgå från världsbankens definition när man talar om ett land som Sverige, skulle inte göra någon nytta, för enligt den definitionen har alla Sveriges invånare inkomster som överskrider den globala fattigdomsgränsen.

Därför uppmanar UNICEF att även länder som Sverige ska mäta deras relativa fattigdom.

UNICEF menar att ur barnperspektiv har alla barn rätt att ses utifrån sin kontext och samhället de lever i. Vilket är något som även Stadsmissionen tar upp i sin fattigdomsrapport från 2018. De menar att det är missvisande när regeringen går ut med att det inte finns någon absolut fattigdom i Sverige.

Enligt Stadsmissionens rapport syns inte den fattigdom som finns i Sverige i den offentliga statistiken. De anser att problemet ligger i hur statistiken fångas upp, exempelvis så missar SCB:s statistik, som är baserat på folkbokföringsadress, de människor som är hemlösa.

När jag var barn hade jag inga pengar till att följa med skolkamrater på nöjen. När jag bad mamma om pengar fick jag svaret att de pengar som fanns, var till vårt hushåll.

Nu som vuxen märker jag att de förutsättningar som jag haft i livet är annorlunda jämfört med mina jämnåriga. Jag har därför en konstant oro inför min framtid och min ekonomiska situation. Och enligt forskningen är det normalt för någon som haft en uppväxt i fattigdom.

Jag vill att fler barn ska slippa växa upp i barnfattigdom. Mitt engagemang kommer alltid drivas utifrån den erfarenhet jag själv besitter och fortfarande upplever spåren av.

Jag kommer fortsätta ta upp ämnet och kämpa för att makthavare lyssnar på ekonomiskt utsatta barns erfarenheter. 

Familjepolitiken påverkar levnadsstandarden för föräldrar med låg inkomst och förutsättningarna för deras barns ekonomiska framtid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.