Polishögskolan är trots namnet en yrkesutbildning. Det är ett hantverk som kräver goda kunskaper i juridik. Det går inte att tumma på kunskapsnivån inom det ämnet. Detsamma gäller kunskap inom psykologi. Det finns idag krafter som vill se polisutbildningen mer ”akademisk”. Att man slopar kravet på högskoleprov och sänker kraven på kunskaper inom svenska språket skickar lite konstiga signaler tycker jag. Om utbildningen skall bli mer akademisk och ställa högre intellektuella krav på polisstudenten borde även antagningskraven följa efter, skriver polisinspektör Martin Melin.

Det är många som har synpunkter på att man nu ändrar antagningskraven till Polishögskolan. Bland annat sänker man de fysiska kraven för killar så att de numera är likadana som för tjejer.

Jag ser inga problem med det. Manliga och kvinnliga poliser har samma arbetsuppgifter, sedan kanske vi löser dem olika, men situationerna vi ställs inför är desamma. Det är bra att det nu finns ett minimikrav för vad som krävs fysiskt för att bli polis. Och att det är samma för både killar och tjejer.

Dagens krav är både humana och rimliga. Släpa en docka som väger 77 kilo och springa två kilometer på 10 minuter både bör och skall en blivande polis klara av, man som kvinna.

Jag har heller inga problem med att man i framtiden kommer göra individuella bedömningar för sökande med kroniska sjukdomar. Diabetes är en sådan sjukdom som jag mycket väl tror att en blivande polis kan ha.

Vi får inte glömma bort att när tiden på Polishögskolan är över och polisstudenten kliver in i myndigheten som färdig polis försvinner också de fysiska kraven. Det finns idag inga som helst fysiska krav på en polis i yttre tjänst.

Nu låter det där värre än vad verkligheten är. Många poliser har träning som ett naturligt intresse, och jag tror att de flesta poliser i yttre tjänst är bättre tränade än genomsnitts-svensken.

Dessutom ställer många poliser krav på sina kollegor. Ingen vill jobba med någon som inte kan hjälpa till när det blir bråk och stök.

Det finns idag krafter som vill se polisutbildningen mer ”akademisk”. Och det är väl aldrig fel med kunskap, sedan kan man diskutera vilken studiemetod som är bäst för att få den.

Polishögskolan är trots namnet en yrkesutbildning. Det är ett hantverk som kräver goda kunskaper i juridik. Det går inte att tumma på kunskapsnivån inom det ämnet. Detsamma gäller kunskap inom psykologi – de allra flesta polisstudenter har aldrig innan haft att göra med psykiskt sjuka och som färdig polis är sådana konfrontationer inte ovanliga.

Som med många andra hantverksutbildningar så blir man bättre ju längre man får se och lära av äldre kollegor. Tyvärr har dagens polisstudenter en alldeles för kort praktiktid. Idag är den sex månader. När jag gick polishögskolan 1991 var den 1,5 år.

Att man slopar kravet på högskoleprov och sänker kraven på kunskaper inom svenska språket skickar lite konstiga signaler tycker jag. Om utbildningen skall bli mer akademisk och ställa högre intellektuella krav på polisstudenten borde även antagningskraven följa efter.

Nu tror jag inte att dagens ändrade förutsättningar kommer göra att vi får sämre poliser i framtiden. Uttagningsnämnden på Rikspolisstyrelsen kommer inte sänka kravet på att den som skall bli antagen till Polishögskolan också skall vara en bra människa. Och det kan man vara trots att man tar en minut längre på sig att springa två kilometer. Eller inte kan stava till chiffonjé.

Får jag välja mellan att ha en mentalt stark kollega eller en fysisk stark sådan väljer jag den mentalt starka sju dagar i veckan.