Under de rättsliga övervägandena av hur Breiviks gärningar ska rubriceras har brott mot mänskligheten aktualiserats. En grundförutsättning för en sådan rubricering är att man handlat under krig eller krigsliknande förhållanden. Straffrättsprofessorer har emellertid varnat för att brott mot mänskligheten skulle verka statushöjande för Breivik, som sannolikt skulle känna en ära i att ha kämpat för Norge i en krigsliknande situation. Breivik kunde därigenom få en upphöjd martyrstämpel som han definitivt inte förtjänar. Det skriver Sven-Erik Alhem.
Breivik är åtalad för terrorbrott, 77 mord och för försök till mord i ett flertal fall. Unikt i målet torde vara att Breivik själv tillstått att han önskat att han hunnit mörda fler. Hans avsikt har alltså omfattat värre effekter än det faktiska utfallet av hans brottsliga gärningar. De flesta åtalade brukar vara måna om att under den rättsliga fasen söka tona ner sina gärningar och framstå i så god dager som möjligt. Så icke Breivik. Han verkar – slutligen bedömd som tillräknelig eller inte – istället angelägen om att vilja höja sin gärningsstatus. Inte helt olikt vad som förekom under t ex Nürnbergrättegången och under Tribunalförhandlingarna i Haag gällande forna Jugoslaviens ledare Milosevic.
Terrordelen av åtalet har sin grund i en norsk ej tidigare tillämpad terrorlag som vilar på ett EU-rättsligt ramverk där en artikel i Fördraget om den Europeiska unionen anger att unionens mål ska vara att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå. Den ska åstadkommas bl a genom att utforma gemensamma insatser på områdena polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Brottslighet ska både förebyggas och bekämpas.
Kampen mot terrorism har länge funnits på EU:s dagordning. Europeiska rådet har den 13 juni 2002 antagit ett rambeslut om bekämpande av terrorism och i artikel 1 i beslutet finns en uppräkning av handlingar som ska falla in under beteckningen terroristbrott. I rambeslutet och därefter i den norska terrorlagen synes det vara lätt att hänföra Breiviks bombangrepp mot den norska regeringsbyggnaden i kombination med hans avsikter att därigenom döda både statsministern och övriga regeringsmedlemmar under de erforderliga rekvisiten i lagen. Den faktiska effekten blev som bekant förödande. Människor dödades och skadades vartill kom att omfattande förstörelse av en regeringsbyggnad åstadkoms. Breiviks avsikt var onekligen att förstöra de grundläggande politiska och konstitutionella strukturerna i Norge.
Enligt min uppfattning är hela Breiviks agerande från första till sista stund sådant att hans avsikt måste anses vara att injaga fruktan hos Norges befolkning. Av det skälet anser jag att hans samlade gärningar bör betecknas som terrorbrott i kombination med mord och försök till mord. Ett vart mord respektive mordförsök är en så synnerligen allvarlig brottslig gärning att den bör individualiseras på så sätt som skett i åtalet mot Breivik.
Under de rättsliga övervägandena av hur Breiviks ohyggliga gärningar ska rubriceras har också brott mot mänskligheten aktualiserats. Den bakomliggande lagen har tillkommit för brott av sådant slag som t ex Milosevic stod till svars för i Haag. Med andra ord har krig eller krigsliknande förhållanden varit en grundförutsättning. Norska straffrättsprofessorer har emellertid satt upp varnande fingrar närmast – om jag förstått dem rätt – för att brott mot mänskligheten i Breiviks fall skulle verka statushöjande för Breivik, som sannolikt skulle känna en ära i att i så fall få någon slags ”godkännande” för att ha kämpat för Norge i en krigsliknande situation. Breivik kunde därigenom få en upphöjd martyrstämpel som han definitivt inte förtjänar.
I sammanhanget måste framhållas att det i debatten förekommit synpunkter på att Breivik inget annat förtjänar än att benämnas som en simpel barnamördare, dvs där också terroristbeteckningen som en följd av terrordelen av åtalet mot honom har ansetts vara otillbörligt statushöjande. I den mån det gått att läsa av någon reaktion hos Breivik själv är det nog beteckningen ”barnamördare” han minst av allt vill kallas och ihågkommen för att vara. Anhöriga till de mördade barnen, tror jag, benämner gärna Breivik barnamördare och terrorist. I nu nämnd ordning.