Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Feminism i förorten är mer än konst”

Graffiti på en vägg i Husby. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

OPINION · ”I förorten kan inte feminism reduceras till en konstform, till stadsodling och cykelkök. Det är en idé som snarare upprätthåller en patriarkal maktstruktur än vad den gynnar kvinnor”, skriver Helen Larsson och Esme Güler.

Helen Larsson
Frilans kommunikatör och hållbarhetskonsult enheldel.com
Esme Güler
Ekonom, boende och verksam i Husby

Feministisk stadsplanering vad innebär det?

Begreppet är klurigt. Det finns olika föreställningar om vad feministisk stadsplanering kan eller ska vara beroende på vem du frågar. För arkitekten Elin Strand Ruin, som skriver på SVT Opinion, handlar det bland annat om att flytta ut hemmet på stan. 

Tanken är god. Lägg till tvättstugor i kombination med lekrum och café, mer djur och växtodling så blir det både bättre och tryggare. Men själva poängen, att kalla det feministiskt, förstår vi inte riktigt. 

För de allra flesta kvinnor handlar feminism om mer än traditionella kvinnosysslor som kök, tvättstugor och vävstolar

Feminism handlar om jämställdhet, om kvinnors och mäns lika rätt till frihet, ansvar och makt. 

Många av förortens kvinnor vittnar om en stark patriarkal kultur. De vittnar om ofrihet, förtryck och våld. Kvinnors erfarenheter av förtryck ser också ofta annorlunda ut i förorten än i innerstaden.  

Det är vår skyldighet att lyssna på deras berättelser. När vi lyssnar inser vi att den feministiska striden i förorten skiljer sig från den slags feminism som Elin Strand Ruin förespråkar. 

I förorten kan nämligen inte feminism reduceras till en konstform, till stadsodling och cykelkök. Det är en idé som snarare upprätthåller en patriarkal maktstruktur än vad den gynnar kvinnor

Att flytta ut hemmet på stan känns inte modernt. Den främjar framför allt inte kvinnor. Det är istället vår skyldighet att göra det möjligt för förortens kvinnor att komma bort från hemmet och ta en mer aktiv del av samhället.

För oss handlar feministisk stadsplanering i förorten om social rättvisa och om att stärka kvinnors egenmakt i socialt utsatta områden

Vi tänker att när man planerar utifrån ett feministiskt perspektiv tar man särskilt hänsyn till kvinnors och flickors behov och att de som bor där får tycka till. 

När man planerar staden behöver man kunna se bortom sina egna konstnärliga idéer. Det är istället viktigt att sätta sig in i invånarnas behov. Feministisk stadsplanering är måste därför vara synonymt med väl utvecklade former för dialog mellan medborgare och involverade aktörer. 

I förorten kan feministisk stadsplanering handla om att göra det lättare för kvinnor att komma ut i samhället. Konkret kan det handla om:

  • Jämställda verksamheter i centrum. Verksamheter som cementerar patriarkala maktstrukturer gynnar inte jämställdheten i det offentliga rummet, vare sig det gäller AIK:s supporterklubb eller en moské.
  • Göra det enklare för kvinnor att försörja sig genom att exempelvis driva egna verksamheter. Behovet av små, billiga lokaler i förorten är enormt.
  • Möjliggöra bilpooler som drivs av kvinnor för kvinnor.
  • Möjliggöra nätverk för kvinnor som vill övningsköra med varandra. Körkort är viktigt för kvinnors egenmakt.