Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT
Debattinlägg

”Fetmakirurgi bör bara ses som sista utväg”

Publicerad

ÖVERVIKT · ”Det mest upprörande är att man sällan testar LCHF-dieten innan man fattar kniven. Många som opereras går åter upp i vikt, och en stor andel opererade har fortsatta psykiska besvär”, skriver Ralf Sundberg.

Om debattören

Ralf Sundberg
Kirurg, docent och författare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Under de senaste årtiondena har andelen överviktiga och feta barn och unga ökat i Sverige. Den senaste statistiken talar dock för att ökningen avstannat för barn till föräldrar med högre utbildningsnivå, medan ökningen bland barn till lågutbildade fortsätter.

Det är ju inte så att det saknas vetenskap om vad som orsakar detta tillstånd, som ingen önskar sig själv eller sitt barn.

Sambanden mellan främst konsumtion av socker, söta drycker och fetma är uppenbara, även om vissa fetmaforskare med band till snabbmatsindustrin tenderar att underskatta dessa och därmed underlåter att erbjuda effektiv behandling när nu inte heller bantningspillren fungerar.

Detta har lett till att en marknad för kirurgisk behandling av fetma har utvecklats, först i USA men numera även i Sverige. Denna bransch sneglar nu även på barn och unga i vårt land.

En studie pågår där kirurgi jämförs med en kortvarig insats med ”pulverdiet”. Vad som kommer att bli utfallet på kort eller medellång sikt vad gäller vikten är självklart redan på förhand eftersom pulverdieter bara har kortvarig effekt. Men få studier rapporterar tyvärr långtidsresultaten av kirurgi på ett systematiskt sätt.

Man motiverar studien med att ingen annan metod skulle fungera. Detta är inte sant. Den senaste genomgången av SBU visar att koster med lägre halt av socker och snabba kolhydrater är effektivare än fettsnåla dieter.

Om nu ett högt intag av socker är den främsta orsaken till fetma, så borde dessa barn och ungdomar informeras om detta och erbjudas riktad hjälp att undvika just socker istället för som nu, fett.

Studier från Sahlgrenska Akademin har visat att barn som får för lite fett dessvärre tenderar att äta mer av det fettbildande sockret.

Men är fetmakirurgi verkligen en magisk kula, är det en ”quick fix” för tonårsdrömmen att se ut som Barbie eller Ken?

Visst kan ingreppet emellanåt motiveras hos vuxna med svårartad diabetes, om dessa inte klarar en kostomläggning, eftersom dessa riskerar en för tidig död.

Men detsamma gäller ju inte de som ännu är unga. En femtedel av feta tonåringar blir ju faktiskt slanka som vuxna. Varför kan man då inte vänta några år?

Det mest upprörande är att man sällan testar LCHF-dieten innan man fattar kniven.

Den är helt ofarlig och resulterar i de flesta fall i en dramatisk förbättring av patientens hälsa, i synnerhet hos patienter med nedsatt insulinkänslighet eller diabetes, och till dessa grupper hör de flesta barn med massiv fetma.

Efter ett sådant här ingrepp förändras däremot magtarmkanalen för resten av livet, med mycket hög risk för brist på vitaminer, mineraler och därav följande blodbrist och därmed behov av läkarkontroller och provtagning för all framtid.

Många går efter ett år eller två åter upp i vikt, och en stor andel opererade har fortsatta psykiska besvär. Operationen hindrar inte eller kanske till och med bidrar till att uppemot 20 procent hamnar i missbruk.

Kirurgi bör endast användas när inget annat fungerar.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.