bostad
Om marknadskrafterna får större utrymme blir det ännu svårare för unga att skaffa sig en egen bostad, skriver artikelförfattaren. Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Debattinlägg

”Vi behöver fler bostäder, inte chockhöjda hyror”

”En övergång till marknadshyror skulle alltså slå hårt mot vanligt folk i hela landet och med största sannolikhet tvinga många att flytta. Hur ska lönen räcka till?” frågar Ola Palmgren.

Om debattören

Ola Palmgren
Förbundsstyrelseledamot SSU

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Ska enbart välbärgade ha råd att bo i hyresrätt, eller ska unga och folk med normala inkomster också ha rätt till en bostad?

Det är en de frågor som avgörs av valet i höst. Moderaterna och de andra allianspartierna vill låta marknadskrafterna få större makt över hyressättningen, vilket riskerar att leda till chockhöjda hyror. Men det är inte en lösning på bostadsbristen.

Tvärtom blir det ännu svårare att som ung skaffa sig en bostad till en rimlig kostnad och vi får ett samhälle med ökad ofrihet, otrygghet och ojämlikhet.

Egentligen är det här ingen nyhet. Redan 2015 gjorde konsultföretaget Ramböll en scenarioanalys som visar att införande av marknadshyror skulle öka hyrorna i Stockholms stad med 63 procent i genomsnitt, fyra av tio skulle tvingas flytta och andelen ensamstående med barn som är i behov av försörjningsstöd skulle öka från 9 procent till 29 procent.

Vanligt folk skulle alltså få det sämre, medan fastighetsägarna skulle öka sina redan stora vinster.

Det som däremot är nytt är att det här inte enbart är något som angår dem som bor i storstäderna. En vanlig uppfattning har varit att det enbart är i innerstadsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö som hyrorna skulle höjas kraftigt om marknadshyror infördes. Men förra veckan kom Ramböll med ytterligare en rapport som visar att den uppfattningen är helt felaktig.

Hyreshöjningarna skulle slå mot hyresgäster i hela Sverige.

En övergång till marknadshyror skulle alltså slå hårt mot vanligt folk i hela landet och med största sannolikhet tvinga många att flytta. Hur ska lönen räcka till?

Vart ska vi unga som inte har rika föräldrar ta vägen?

Marknadshyror skulle i praktiken innebära att tiotusentals människor i ett slag blir beroende av bostadsbidrag, något som vissa förespråkare är helt öppna med.

Inte ens den tidigare kristdemokratiske bostadsministern Stefan Attefall såg marknadshyror som en önskvärd reform. Han varnade för de ”svåra sociala konsekvenser” som skulle uppstå om hyrorna tilläts skjuta i höjden.

Att borgerligheten i Sverige går allt längre högerut är tydligt när det nu läggs förslag som både skulle leda till sänkta löner och höjda hyror.

Att tro att mer marknadskrafter skulle lösa bostadsbristen är dessutom tämligen verklighetsfrånvänt. På marknaden är det alltid pengars makt som råder och de som är utan pengar får heller ingen bostad. Men en bostad är ett grundläggande behov och rättighet, inte vilken vara som helst.

För en privat hyresvärd är själva syftet med att äga och förvalta fastigheter att göra vinst. Det görs säkrast genom att utbudet av bostäder är mindre än efterfrågan.

Då kan fastighetsägarna tryggt luta sig tillbaka i vetskap om att alla lägenheter kommer bli uthyrda. Privata aktörer har alltså ett intresse av att bostadsbristen inte byggs bort, eftersom att de helt enkelt tjänar på den.

En bostadspolitik som ger alla möjlighet till ett bra boende till rimliga kostnader måste helt enkelt utmana marknadskrafterna och den avreglering av bostadsbyggandet som drivits igenom de senaste 25 åren.

För sedan den statliga bostadspolitiken avskaffades i början av 90-talet har det byggts alldeles för lite och alldeles för dyrt. Trots det fortsätter Moderaterna med flera att förespråka mer av samma medicin – en medicin som riskerar att prisa ut en stor del av Sverige befolkning från bostadsmarknaden.

Sveriges unga behöver inte chockhöjda hyror, vi behöver fler bostäder.

Därför krävs det att staten investerar mer i bostadsbyggande, hjälper till att pressa byggkostnaderna och jämnar ut skatteorättvisorna mellan hyrt och ägt boende.

Det är politisk handlingskraft, inte mer marknadsfundamentalism, som krävs om bostadsbristen ska utraderas.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.