Sverigedemokraterna räknar lågt när de beräknar kostnaderna för flyktingarna. Enligt OECD skulle Sverige kunna tjäna 34 miljarder kronor mer om fler fick jobb. SD får i stället bara ihop besparingar på 15 miljarder första året genom att sänka asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent. Det skriver frilansjournalisten Annika Hamrud.
Sverigedemokraterna anser att instegsjobb är ”svenskfientliga”. Denna slutsats drar de eftersom de anser att antalet jobb är konstant och att varje gång en flykting erbjuds ett jobb finns en svensk som blir utan. I grunden handlar det om att Sverigedemokraterna har en statisk syn på ekonomin. Synsättet får också till följd att en flykting alltid är en kostnad, vare sig personen jobbar eller inte.
Igår presenterade Sverigedemokraterna en utredning av vilka besparingar som skulle kunna göras om asylinvandring och med den kopplade anhöriginvandringenminskade med 90 procent. I årets utredning räknar man med att det handlar om 28 000 personer – i förra årets budget påstod man att den nämna gruppen bestod av 45 000 personer. Med korrekta utgångssiffror blir det intressantare att sedan titta på vilka besparingar partiet tänker sig kunna göra.
SD har begärt fram siffror från riksdagens utredningstjänst om kostnader som de menar kan hänvisas till flyktinginvandringen.
Och utredningstjänsten har hittat andra – och fler – besparingsområden än SD tidigare kommit på.
SD vill införa sådana regler som kan minska asylinvandringen och den anhöriginvandring som följer med 90 procent. Man menar att när omvärlden får kännedom om detta kommer trycket på det svenska asylsystemet att minska till nivå med Danmarks. SD menar att effekten kommer att finnas fullt ut andra året efter att de nya reglerna införts.
En större del av kostnadsbesparingen är just att man är säker på att färre kommer att komma till Sverige om de vet att risken att få avslag är större. Därigenom avlastas domstolarna kraftigt. Staten tjänar på att inte behöva betala ut flyktingersättning till kommunerna, etableringsstöd och utrustningslån till flyktingar. Man tjänar på att slippa kostnader för arbetsmarknadspolitik och integrationspolitik, men de stora besparingarna finner SD i skola, vård och särskilda program som elever med anpassad studiegång, särskola ,komvux, missbruksvård, sjukvård, där man säger att utländskt födda är överrepresenterade. Allra mest tjänar man på avskaffade instegsjobb. För kommunerna kommer besparingar på socialbidrag några år senare.
Kritiken mot förra årets beräkningar kom bland annat från professorn i nationalekonomi Jan Ekberg som kritiserade att Sverigedemokraterna räknar med att varje flykting på en arbetsplats kan ersättas med en svensk och att flyktingens skatteinbetalningar därför inte ska läggas på pluskontot. Ekberg menar att den teorin är ogrundad – tvärtom innebär fler människor också ökad ekonomisk aktivitet.
Inte heller i denna budget finns några intäkter. Man har dock något tagit till sig kritiken och istället för att räkna med att det inte finns några intäkter alls från flyktingarnas skattebetalningar och konsumtion säger man nu att det handlar om en 70-procentig utträngningseffekt istället för hundraprocentig. Om 100 flyktingar får jobb är det bara 70 svenskar som förlorar jobbet, är antagandet.
Men riksdagens utredningstjänst har hittat fler besparingar än SD gjorde förra året. Kostnaderna i förra årets budget skulle första året minska med 8 miljarder för staten, 560 miljoner för landstingen och 3,8 miljarder för landstingen. Totalt 12,4 miljarder – och då hade man även räknat in en stor summa genom att skära i biståndet.
I de nya beräkningarna presenterar man besparingar i statsbudgeten på 15,3 miljarder kronor i förhållande till regeringens budget redan första året. År fyra beräknas besparingarna uppgå till 36,8 miljarder kronor.
Men fortfarande räknar Sverigedemokraterna lågt. Enligt OECD skulle Sverige kunna tjäna 34 miljarder varje år om fler flyktingar fick arbete. Sverigedemokraterna kan dock inte räkna så eftersom det skulle gå emot deras uppfattning att flyktingar kostar lika mycket vare sig de jobbar eller inte.
Denna ”utträngningseffekt” ligger alltså till grund för det av Sverigedemokraterna ofta framförda påståendet att instegsjobben – som ska hjälpa utlandsfödda att få in en fot på arbetsmarknaden – är organiserad svenskfientlighet (rasistisk politik riktad mot svenskar).