Från vänster: Catharina Håkansson Boman, Maria Graner. Foto: Privat
Debattinlägg

”Folkbildningen är så mycket mer än en arbetsmarknadsåtgärd”

”Rebecca Weidmo Uvell och Johan Westerholm skriver i ett debattinlägg på SVT opinion att folkbildningens verksamhet borde vara direkt kopplad till arbetsmarknadens behov, vi menar att folkbildningens uppdrag är mycket större än så. Det kan till exempel handla om studier i svenska med nyanlända, studiecirklar om politik för personer med funktionsnedsättning, behörighetsgivande allmänkurs eller studiecirklar i körsång”, skriver Catharina Håkansson Boman och Maria Graner.

Om debattörerna

Catharina Håkansson Boman
Ordförande.
Maria Graner
Generalsekreterare

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

Folkbildningen når stora delar av den vuxna befolkningen och skapar forum för människors politiska, sociala och ideella engagemang. Folkbildningen fungerar som ett kitt som håller samman, stärker och utvecklar det svenska samhället och demokratin.

Rebecca Weidmo Uvell och Johan Westerholm skriver i ett debattinlägg på SVT opinion att folkbildningens verksamhet borde vara direkt kopplad till arbetsmarknadens behov, vi menar att folkbildningens uppdrag är mycket större än så.

Mer än en miljon människor deltar varje år i studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Det kan till exempel handla om studier i svenska med nyanlända, studiecirklar om politik för personer med funktionsnedsättning, behörighetsgivande allmänkurs eller studiecirklar i körsång.

Folkbildningsrådet är en ideell förening med myndighetsansvar (Förordning 2015:218 om statsbidrag till folkbildningen).

Folkbildningsrådet fördelar de statliga medlen till studieförbund och folkhögskolor och följer upp och utvärderar hur de används.

Rebecca Weidmo Uvell och Johan Westerholm kritiserar i sitt debattinlägg Folkbildningsrådet och menar att det är en sluten organisation som inte sköter sitt uppdrag.

Folkbildningsrådet bildades 1991 och vår ställning kan jämföras med Riksidrottsförbundet som också är en ideell förening med mandat att fördela statens bidrag till idrotten.

Vårt uppdrag är att utifrån regeringens riktlinjer och statens syften med stödet till folkbildningen formulera ramverk och villkor för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund.

Statens stöd till folkbildningen bygger på tillit och ett förtroende för folkbildningen och dess verksamhet.

Folkbildningen står fri från staten och varje studieförbund och varje folkhögskola är själva ansvarigt för den verksamhet som rapporteras in, och för statsbidragets användning.

Folkbildningsrådet följer upp statsbidragsvillkoren, genom verksamhetsstatistik, granskning av statsbidragsvillkorade handlingar, rimlighetsbedömningar och lokala och centrala uppföljningsbesök. Vid felaktig bidragsanvändning kan statsbidrag återtas.

Rebecca Weidmo Uvell och Johan Westerholm kritiserar i sitt inlägg Folkbildningsrådet för bristande insyn.

Folkbildningsrådet besvarar dagligen frågor som rör statsbidragen och vi tillämpar förvaltningslagens bestämmelser och offentlighetsprincipen gäller alla beslut som är att betrakta som myndighetsutövning.

Folkbildningsrådets roll och verksamhet har utretts och utvärderats vid flera tillfällen av bland andra Riksrevisionen, Statskontoret och Utredningen för Statens utvärdering av folkbildningen.

Regeringen har gett Folkbildningsrådet fortsatt förtroende att fördela och följa upp statsbidragen till folkbildningen.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.