• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Folket vill ha en statlig skola

SKOLAN · Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, om ett förstatligande av skolan:

SKOLAN Friskolereformen och kommunaliseringen av den svenska skolan har haft många negativa konsekvenser. Idag vill en majoritet av svenskarna se ett statligt ansvar för skolan och politikerna borde lyssna på deras önskemål, skriver Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Svenska folket vill se en annan styrning av skolan, man vill se en mer nationell skola. Opinionen fortsätter svänga till en statlig nationell skolas fördel. I vår nya opinionsunderökning ser vien kraftig ökning från vår tidigare undersökning (som presenterades i Almedalen 2011) då 56 procent ville se en statlig skola. I den undersökning som presenteras i dag har det stigit till hela 63 procent som vill att staten ska ta ansvar för skolans finansiering, för lärarna och rektorerna!

Det råder alltså stor enighet i väljarkåren om vad man anser om både likvärdigheten och kunskapsuppdraget i den svenska skolan, och framförallt, hur man skulle kunna förbättra tillståndet. När det gäller den avgränsade men viktiga delen av möjliga åtgärder, nämligen ansvar och struktur för skolan, så ger svenska folket tydligt besked, för den som vill lyssna.

Det har snart gått ett kvarts sekel sedan beslutet om att kommunalisera den svenska skolan fattades. Kort därefter introducerades valfrihetsreformen och friskolereformen. Att reformerna från 1990-talet haft negativ inverkan på kunskapsresultaten och likvärdigheten råder det numera näst intill samstämmighet om. Jag förvånas därför över med vilken istadighet som ledande politiker och partiledningar vägrar lyssna på folkets röst i detta sammanhang. Det går över alla partigränser. Svenska folket vill ha en ny styrning av skolan, men de ledande politikerna slår dövörat till.

Lärarnas Riksförbund har tillsammans med Novus Opinion ställt ett an­tal frågor om ansvarsfördelningen på skolans område till 3 000 väljare. Resultaten är nedbrytbara på partipolitisk nivå.

En majoritet av väljarna säger att skolan är en avgörande fråga för val av parti vid ett riksdagsval. 51 procent hävdar till och med att skolan är avgörande för vilket parti som får rösten vid ett riksdagsval. En viktig förklaring till detta är förmodligen att väljarna uppfattar att skolan befinner sig i en svår situation, trots genomförda reformer.

70 procent anser inte att skolan lever upp till kunskapsuppdraget och hela 80 procent upplever inte skolan som likvärdig. Detta är alarmerande siffror för våra politiker, eftersom de ju säger att politiker och ansvariga för skolan inte lyckats skapa förutsättningar för en likvärdig och rättvis skola och utbildning för alla elever.

Väljarna är eniga om vad som skulle kunna göras på övergripande nivå. Och som sagt anser 63 procent av väljarna att staten ska ta ansvar för skolans finansiering och för lärarna och rektorerna.

Det finns inga stora skillnader i väljarkåren mellan de partier som tydligt tagit ställning för ett statligt huvudmannaskap för skolan, och de partier som inte gjort detta, alternativt direkt tagit avstånd från ett statligt huvudmannaskap.

71 procent av Folkpartiets väljare vill se ett statligt huvudansvar för finansiering, lärare och rektorer, liksom 67 procent av Socialdemokraternas väljare och 60 procent av Miljöpartiets väljare. Det ger en trygg majoritet bland partiernas väljare.

Folkpartiet vill förstat­liga skolan, Socialdemokraterna tycks vackla i frågan och Miljöpartiet har uttryckligen sagt sig vara emot ett statligt huvudmannaskap.

Partier som är uttalat decentralistiska, som Centerpartiet, Kristdemo­kraterna och Miljöpartiet, går i otakt med sina väljare, enligt resulta­ten i denna undersökning. Stödet för den kommunala skolan är svagt bland dessa väljare, precis som för väljarkåren i sin helhet.

Det finns en stor och bekymmersam skillnad mellan väljarna och partiföreträdarna. Väljarna har tydligt visat vilken väg som är framkomlig om kunskapsresultaten och likvärdigheten ska förbättras. Dagens ordning har bevisligen inte fungerat. Det är därför hög tid att den politiska nivån anstränger sig för att finna samma samförstånd i dessa avgörande frågor som väljarna lyckats samla.

 De slutsatser vi drar av undersökning är att: 

Sverige behöver en nationell kunskapsskola. Det innebär att staten måste ta över ansvaret för de skolor som i dag är kommunala, samt ansvara för finansieringen för samtliga skolor. En kunskapsskola betyder att undervisningen står i centrum – den ska vara likvärdig och av hög kvalitet. Endast staten har incitament att garantera detta för alla elever i landet.

Ansvaret för skolan måste diskuteras på allvar i de samråd om skolan som partierna förhoppningsvis deltar i. Det hand­lar om att möjliggöra ett nytt modernt nationellt huvudmannaskap för skolan, inte enligt den modell som existerade fram till 1991.

Konsekvenserna av reformerna på 1990-ta­let måste utredas djupare. Detta uppdrag ska specifikt handla om de samhällsekonomiska konsekvenserna av den skola som skapades i och med decentralise­ring, valfrihet och avreglering.

Jag utgår från att våra ledande politiska företrädare nu ska lyssna till sina väljare och agera därefter. Politiker måste våga göra om och göra rätt, när det blivit fel.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.