Över 30 000 svenska barn är så feta att de riskerar att dö i förtid av diabetes, cancer eller hjärtinfarkt. Godis och sötsug är den stora boven, eftersom det ökar konsumtion av fet, sockerrik men näringsfattig mat. Därför skulle jag vilja föreslå påskägg 2.0. Detta alternativa påskägg innehåller såväl ekologiskt godis som en ny statlig sockerskatt och en rejäl skopa föräldraansvar, skriver författaren André Persson.
Vi svenskar ligger i världstoppen när det gäller att äta godis – ”Bäst i världen” som en kvällstidning för några år sen valde att beteckna vårt hedonistiska godisfrosseri. För godis är i sann mening något av ett njutningsevangelium för oss svenskar. Och påsken är värst. Eller bäst.
Branschen själv räknar med att svensken äter drygt ett kilo per person under just påsken. Det går åt tusentals ton den här helgen. Det har onekligen hänt en del sedan den svenska konfektyrindustrin någon gång på 1920-talet, efter tysk förlaga, började tillverka och sälja små påskägg gjorda av choklad.
Men det är kanske inte så konstigt. Godis är djupt rotad i vår kultur sedan drygt hundra år tillbaka. Vi fick tidigt en i jämförelse stor godisindustri som snabbt lärde oss att älska det billiga karamelliserade godiset under biobesöken.
Det var också här i Sverige som begreppet lördagsgodis uppfanns på 1950-talet, liksom plockgodiset på 1980-talet. Vi svenskar älskar vårt godis. Vi är så förtjusta i det att vi nu även vill exportera det som livsmedel med hjälp av jordbruksminister Eskil Erlandsson och Exportrådet.
Godis är dessutom billigt om man jämför med andra livsmedelsprodukter och väl exponerat likt långa autostrador vid kassorna. Vem kan väl motstå alla dessa överfyllda hyllor och lådor av starka signalfärger som triggar såväl hjärnans belöningssystem och väcker samlaren i oss?
Vad är det för fel med det då? Det är ju bara påsk en gång om året. Godis skänker glädje, tröst och samvaro över generationsgränserna. Varför skall man inte kunna unna sig något extra? Och visst. Allt det här är ju sant. Dessutom skall det också – i rättvisans namn – sägas att godiset inte är en ”dold” sockerprodukt, som många andra livsmedel. Vi vet väl vad vi köper? Godiskonsumtionen verkar också ha klingat av något de senaste åren. Absolut. Men problemet är att vi beter oss som att det är storhelg året om. Det är inte bara påsk en gång om året i Sverige.
För även om godiskonsumtionen sjunkit något de senaste åren så äter vi ändå nästan dubbelt så mycket (15 kg/person/år, Jordbruksverket 2010) som den genomsnittlige EU-medborgaren. Är det verkligen bra? Det är frågan vi borde ställa oss. För godisätsandet får konsekvenser.
Världshälsoorganisationen (WHO), bland många andra, beskriver fetma och övervikt som en av de största orsakerna till ohälsa. Sjukdomen, som är en av de dyraste och mest svårbehandlade sjukdomarna i dagens sjukvård, leder till ökad risk för psykisk ohälsa, social dysfunktion, ökad sjuklighet och för tidig död.
För Sveriges del innebär det att vart femte skolbarn idag är överviktigt – fler än dubbelt så många som 1990. Det här innebär att uppskattningsvis 30 000-50 000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer eller hjärtinfarkt. En viktig orsak till det är att konsumtionen av just sötsaker och läsk ökar sötsuget. Livsmedelsverkets undersökning av barns matvanor 2008 visade att nästan en fjärdedel av energin som barn upp till 15 år får i sig kommer från feta, sockerrika men näringsfattiga livsmedel.
Därför skulle jag vilja föreslå ett annorlunda påskägg – ett påskägg 2.0. Måhända ett svårsmält sådant för somliga, men nödvändigt om vi på allvar skall kunna vända denna negativa trend.
● Först och främst: Det finns alternativt godis. Varför inte prova godis med 100 % naturliga ingredienser och med färger och smaker från riktiga frukter, växter och bär? Fråga i affären.
● För det andra borde vår regering tänka om. Istället för att inkludera godiset i vår export av mat, borde regeringen fundera på hur man via skatter kan arbeta med signalvärden som stärker folkhälsan och håller nere vårdkostnaderna. Vi skulle knappast vara ensamma om den åtgärden. Finlands regering har beslutat att sänka bolagsskatten och höja skatterna på konsumtionsvaror som alkohol, tobak, godis och elektricitet. Varför skulle inte vi kunna följa efter?
Sist men inte minst så finns det all anledning som förälder att se över sitt ansvar. I det ingår att äta mindre själv, sätta gränser – och se till att godiset inte smyger sig in i vardagen när påsken är slut.