Feminister med stor spridning på sociala medier uppfattas som makthavare av sina följare och förväntas därför kunna tåla mer kritik och ett hårt tonläge, tror Nina Åkestam, forskare på Handelshögskolan i Stockholm som just nu gör research för en bok om nutida feminism.

Hon tror att många av de som skriver arga kommentarer upplever sig som relativt maktlösa eftersom de inte har lika stor plattform som den de kritiserar. Därför kan, eller till och med måste, de ta i med sin kritik för att nå fram.

”Helt vanliga personer”
– Men man tjänar sällan pengar eller vid berömmelse på att vara feministisk influencer på Instagram. De är bara helt vanliga personer som anstränger sig för sina följare och för den feministiska rörelsen, säger hon. 

– Det blir en skevhet i hur följare uppfattar influencers och hur influencers uppfattar sig själva.  

Hon tror att en eventuell anledning till att kända feminister på sociala medier ofta får motta hård kritik från andra feminister, istället för att kritiken riktas utåt, är att feminister faktiskt svarar sina kritiker.   

– De flesta kan inte de här begreppen. Folk som inte är aktiva feminister har ofta ingen aning om vad CA, cultural appropriation*, betyder. Då är det svårt att kritisera dem för det, säger hon.

Kritiserades för hårförlängning
Hon exemplifierar med Anna Suvanna Davidsson, som på Instagram heter Apan satt i granen. Anna Suvanna Davidsson gjorde hårförlängningar i en salong för afrohår och fick så mycket kritik för just cultural appropriation i sitt kommentarsfält att hon klippte bort dem och blockerade hundratals följare från hennes konto.   

– Det är inte så lätt att säga vem det är som är i överläge här. Är det Anna, känd Instagrampersonlighet med 31 000 följare? Men hon är ju också bara en privatperson som just har bytt frisyr och möttes av väldigt många arga kommentarer.

”Internet förskjuter makten”
Elza Dunkels, feminist som forskar om nätkulturer på Umeå Universitet, tror att inomfeministiska konflikter på sociala medier kan ha aktualiserats när tidigare marginaliserade grupper fått mer makt.   

Internets genomslag har orsakat en maktförskjutning i samhället där nya grupper har stigit i status och fått en röst, enligt Elza Dunkels. Till exempel transpersoner och människor med bakgrund utanför Sverige.

*Cultural appropriation är ett omdiskuterat begrepp. Enligt svenska Wikipedia betyder begreppet: ”När en person som tillhör en kultur av hög status anammar någonting från en kultur av lägre status”.