Fredrick Federley (c) och en odlingsplatta med bakterier, varav några är resistenta mot antibiotika. Foto: Yvonne Åsell, Lars Pehrson / TT
Debattinlägg

”Antibiotikaresistensen skördar tusentals liv redan idag”

Opinion ·

”Antibiotikaresistensen är redan i dag ansvarig för uppskattningsvis minst 25 000 dödsfall per år, enbart i EU. Den nuvarande globala dödligheten på grund av antibiotikaresistens beräknas till 700 000 dödsfall per år”, skriver Fredrick Federley (C).

Om debattören

Fredrick Federley
Europaparlamentariker (C)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Klockan klämtar. I dag lördag är det den europeiska antibiotikaresistensdagen, med syftet att uppmärksamma allvaret i frågan om antibiotikaresistens.

Trots att det har diskuterats länge, så görs det för lite.

I EU:s kommande arbete med en åtgärdsplan för att komma till bukt med problemet presenterar jag nu förslag för hur EU kan ta ledarskapet i en ansvarsfull antibiotikahantering.

Antibiotikaresistensen är redan idag ansvarig för uppskattningsvis minst 25 000 dödsfall per år, enbart i EU. Den nuvarande globala dödligheten på grund av antibiotikaresistens beräknas till 700 000 dödsfall per år.

Gör vi inget så förväntas antibiotikaresistensen årligen orsaka miljoner dödsfall globalt och år 2050 har det potential att bli en vanligare dödsorsak än cancer.

Eftersom resistensen inte känner några landsgränser så har EU har en oerhört viktig roll att spela och redan 1999 tillsatte EU-kommissionen en kommitté för att utreda antibiotikaresistens i EU och komma med rekommendationer.

Kommitténs skrivningar för åtta år sedan är nästan snäppet vassare än den handlingsplan mot antibiotikaresistens som kommissionen släppte innan sommaren.

Man har alltså på 18 år till och med tagit steg tillbaka. I det fortsatta arbetet med handlingsplanen presenterar jag nu tre förslag som EU och dess medlemsländer snabbt bör förverkliga för att kunna ta politiskt ledarskap i frågan om antibiotikaresistens.

1. Storsatsa på vaccinering istället för antibiotikaförskrivning.

Norge, en av världens största laxuppfödare bytte exempelvis antibiotika mot vaccin, vilket minskade antibiotikaanvändningen med hela 99 procent.

Även när det gäller förskrivning till människor nämner läkemedelsbranschen vaccinering som en viktig del för att förebygga virusutbrott.

Att arbeta förebyggande både minskar förekomsten av alla typer av infektioner och minskar därigenom behovet av antibiotika, vilket i längden begränsar spridningen av resistenta bakterier.

Även snabbdiagnostisering, ett test som på knappt 2 minuter kan tala om huruvida en patient är i behov av antibiotika eller inte, bidrar till att minska användningen.

Visserligen är hälsopolitik något som medlemsländerna ska ansvara för, men det förhindrar inte att EU på olika sätt arbetar för detta, såsom att låta antibiotikaresistens behöver blir en prioriterad del i kommissionens arbete med implementering av det nya upphandlingsdirektivet.

2. Inför hårdare djurskydd och se till att inga djur ges antibiotika i förebyggande syfte.

I EU finns det redan i dag ett förbud mot förebyggande användning av antibiotika till djur, samtidigt ser vi att användningen skiljer sig mycket åt mellan olika medlemsstater i unionen.

En tydlig koppling man kan se är att där det finns bättre djurskydd där är djuren också friskare och man behöver inte lika mycket antibiotika.

3. Inrätta ett innovationspris för forskning.

Den vetenskapliga processen för att ta fram nya preparat är komplicerad och går långsamt. EU måste därför avsätta mer medel för forskning kring antibiotikaresistens inom EU:s forskningsprogram.

Vi behöver ett europeiskt innovationspris som tilldelas de som väljer att forska på antibiotika och antibiotikaresistens.

Det är inte bara de stora läkemedelsföretagen som har en roll att spela, vi ser allt fler mindre forskningsföretag, bioteknologiska forskningsföretag och universitet som blir allt viktigare i kampen med att forska fram nya preparat.

Mer medel kan också med fördel avsättas till det gemensamma initiativet för innovativa läkemedel.

Effektivt agerande måste ske omgående och det är beklagligt att kommissionen fortfarande inte kan komma med skarpa förslag mot hur vi råder bukt på det här.

Med ett starkare politiskt ledarskap kan vi motverka antibiotikaresistens, som annars är en av de största farorna för vårt avancerade samhälle.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.