Glutenfritt bröd. Foto: Leif R Jansson/TT
Debattinlägg

”Glutenfritt irrelevant för de flesta”

Gluten ·

”Det går åt mycket värdefull tid åt att besvara frågor om modedieter, tid som skulle ha varit mer värdefull för patienten om den kunnat användas till annat”, skriver Elisabet Rothenberg, ordförande Dietisternas Riksförbund.

Om debattören

Elisabet Rothenberg
Ordförande Dietisternas Riksförbund

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Vad vi äter och hur vi bäst tar hand om vår hälsa är sedan länge ständigt aktuella ämnen. Vi blir varje dag översköljda av olika budskap och råd om mat och hälsa. Den senaste tiden har gluten varit väldigt aktuellt och diskuterats flitigt i media och på internet.

Idag har vi tillgång till så många olika källor till information och vem som helst kan uttala sig om kost. De som uttalar sig behöver inte heller ha någon särskild kunskap i ämnet.

Detta gäller även diskussionerna som pågått kring gluten.

Gluten är proteiner som finns i vete, råg och korn. Om du har glutenintolerans, celiaki, betyder det att det uppstår en inflammation i tarmarna om du får i dig gluten.

Behandlingen vid celiaki är glutenfri kost. Nu är dock den glutenfria kosten på modet, även för dem som inte har celiaki.

Att äta glutenfritt har i flera böcker, på internet och genom några kändisambassadörer lyfts fram som en diet som passar såväl den som har problem med magen, som den som ”bara vill äta hälsosamt”, är intresserad av träning eller vill gå ner i vikt.

Personer med celiaki måste undvika gluten, vissa andra personer kan också behöva undvika gluten, men den stora mängden behöver det inte.

Vi i Dietisternas Riksförbund hör från våra medlemmar att de spenderar en stor del av samtalet med patienter till att svara på frågor gällande löpsedlar och rubriker kring modedieter och larm.

De många budskapen om kost kan bli förvirrande och det är svårt att avgöra vem man kan lita på. Hur är det nu med gluten? Är tillsatser farliga? Blir man beroende av socker?

I Sverige har vi en av världens mest uppdaterade näringsrekommendationer, den senaste upplagan publicerades under 2014.

I slutet av förra året presenterade Livsmedelsverket förslag till kostråd baserade på dessa näringsrekommendationer. Kostrådens syfte är att utgöra ramar inom vilka varje individ kan hitta sitt individuella sätt att äta.

Råden fokuserar på energibalans, uppmuntrar till ökad fysisk aktivitet, mer grönsaker och frukt, mer fullkorn samt mindre rött kött och utrymmesmat.

Med utrymmesmat menas sådana livsmedel som tar mycket ”plats” i form av energi från fett och socker, men inte bidrar med annan näring, till exempel chips, godis, kakor.

Alla dessa råd är relevanta för en väldigt stor del av befolkningen. Huruvida man ska äta glutenfritt eller inte, är det inte.

Det är en stor skillnad på generella råd som riktar sig till alla, som Livsmedelsverket kostråd, och på individbaserade råd, baserade på personens preferenser och individuella behov.

Vi dietister, och andra professioner inom hälso- och sjukvården med relevant utbildning, ger dagligen individbaserade råd.

Det går åt mycket värdefull tid åt att besvara frågor om modedieter, tid som skulle ha varit mer värdefull för patienten om den kunnat användas till annat.

För att minska förvirringen behöver vi alla – hälso- och sjukvården, myndigheter, media och privat sektor – när vi kommunicerar brett och till en större publik, ta ansvar för att det vi säger också har stöd i vetenskapen.

Vi måste höja oss över att bara kortsiktigt diskutera det senaste rönet eller den senaste modedieten och istället faktiskt börja arbeta strategiskt tillsammans för att vi ska ha någon chans att förbättra folkhälsan.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.