Debattinlägg

Gökungen i nobelprisens bo

Peter Nobel, jur.dr. och Alfred Nobels ättling:

NOBELPRISET Ekonomipriset till Alfred Nobels minne bör kritiseras på två grunder. För det första är det ett vilseledande intrång i begreppet Nobelpris och vad det står för. För det andra har ekonomipriset ensidigt belönat västerländsk ekonomisk forskning och teoribildning. Alfred Nobels testamente var inte något hugskott. Det var genomtänkt. Uttalanden i hans brev tyder på att han ogillade ekonomer. Det skriver Peter Nobel, jur.dr. och ättling till Alfred Nobel.

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne bör kritiseras på två grunder. För det första är det ett vilseledande intrång i begreppet Nobelpris och vad det står för. För det andra har ekonomipriset ensidigt belönat västerländsk ekonomisk forskning och teoribildning.

Alfred Nobels testamente var inte något hugskott. Det var genomtänkt. Uttalanden i hans brev tyder på att han ogillade ekonomer.

Förslaget om ett Riksbankspris ”till Alfred Nobels minne” togs upp i Nobelstiftelsens styrelse den 26 april 1968. Karolinska institutets rektor prof. Sten Friberg tog avstånd från idén.  Norska stortingets Nobelkomitté uttalade starka betänkligheter.  Men man hade bråttom och förefaller ha varit under press. Varför?  Riksbankschefen Per Åsbrink hade goda kontakter i regeringen och för Nobelstiftelsen var det livsviktigt att behålla ställningen som skattefri stiftelse.

Hur ställde sig släkten Nobel? Redan tre dagar dessförinnan hade stiftelsens dåvarande direktör Nils Ståhle uppsökt ett par medlemmar av familjen och talat i telefon med en tredje.  De tyckte, att det ”får inte bli något sjätte nobelpris,” men om man kunde hålla isär saker och ting så… Den 10 maj besökte Ståhle och stiftelsens ordförande prof. Ulf von Euler släktens äldsta, dr. Martha Nobel, då 87 år gammal med starkt nedsatt hörsel men intellektuellt i god form.

De utverkade hennes skriftliga tillstånd till ekonomipriset ”under angivna förutsättningar” nämligen att det nya priset i alla officiella handlingar och uttalanden skulle hållas skilt från Nobelprisen genom att benämnas ”pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”.

I telefonsamtal till en systerson strax efter ska Martha Nobel ha sagt, att det hela redan var uppgjort och omöjligt att motsätta sig, så man kunde bara hoppas att de skulle hålla utfästelsen, att det inte skulle bli någon sammanblandning med de riktiga Nobelprisen.  Något godkännande från släkten Nobel i dess helhet kan man inte tala om.  Vi fick ingenting veta förrän långt senare.

Det som skett är ett enastående exempel på framgångsrikt varumärkesintrång.  Det har dock haft det goda med sig att Nobelstiftelsen därefter har sagt kategoriskt nej till alla förslag om nya priser.

Ingen makt i världen kan dock hindra journalister, allmänhet och forskare världen över från att tala om ”Nobelpriset i ekonomi” med allt vad innebär.  Därför är det i ärlighetens namn och för att hedra Alfred Nobels minne viktigt att detta bankpris till hans minne delas ut i annat sammanhang än Nobeldagen.

Okunnig i ekonomisk vetenskap har jag inte någon uppfattning om alla enskilda ekonomipristagare.  Något måste ändå vara fel, när alla ekonomipris utom två tilldelats västerländska ekonomer, vilkas forskning och slutsatser inriktats på skeenden där och under dess inflytande.  Jag kan tänka mig Alfred Nobels sarkasmer om han fått höra talas om sådana pristagar. Han ville ju att hans priser skulle tillfalla dem som gjort mänskligheten den största nytta, hela mänskligheten!

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.