Vänster, transplantation, Sahlgrenska. Höger, förbundsordförande Njurförbundet, Håkan Hedman. Foto: Johan Wingborg
Debattinlägg

Håkan Hedman: ”Inget mer söl om organdonationer”

”Det har nu gått sex år sedan Göran Hägglund (KD) tillsatte den första utredningen. Minst 250 patienter har avlidit på väntelistorna under de här sex åren för att de inte hunnit bli transplanterade. Det finns ingen extra tid att vänta för den som behöver ett livräddande organ eller en ny njure”, skriver Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet.

Om debattören

Håkan Hedman
Förbundsordförande Njurförbundet, Medicine hedersdoktor

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

2013 fick läkaren Anders Milton uppdraget att utreda regelverket för organdonationer. En av de stora knäckfrågorna var hur olika hinder för organdonationer skulle kunna undanröjas.

Idag finns laghinder för att donationsförberedande insatser påbörjas innan patienten dödförklarats, trots att patienten uttryckligen vill donera organ.

Efter dryga två år kom så slutbetänkandet (SOU 2015:84). Förslagen från Miltons utredning var väl förankrat bland experterna och juristerna. Remissinstanserna var i stora drag eniga med utredaren.

Handläggningen på regeringskansliet förhalades sedan i tre år, medvetet eller omedvetet, och slutade i att det inte blev någon proposition. Allt stupade på att några jurister vid Lunds universitet bedömde att vissa förslag i betänkandet stred mot delar i Grundlagen.

En ny kompletterande utredning tillsattes i mars 2018 under ledning av juristen Sten Heckscher. Hans uppdrag var att utreda förutsättningarna för sjukvården att under vissa betingelser kunna inleda donationsförberedande insatser innan patienten dödförklarats.

Förslagen skulle bygga på en rättssäker ordning som motsvarar den positiva donationsviljan hos befolkningen.

Värt att notera att cirka 80 procent av svenskarna har i olika undersökningar uttalat sig villiga att donera organ efter sin död. Det är den högsta donationsviljan i Europa, men motsvarar inte i jämförelse utfallet av organdonationer.

Den 3 juni i år var Sten Heckscher färdig och har uppenbarligen kommit runt de hinder som försvårar för den som vill donera efter sin död att får möjlighet till det.

I betänkandet ”Organbevarande behandling för donation” (SOU 2019:26) visar Heckscher att det är juridiskt möjligt för sjukvården att påbörja förberedelser för organdonation innan patienten har dödförklarats.

Forskningen utvecklar nya organbevarande metoder som innebär att fler kan transplanteras med kortare väntetider. De som inte inom familjen har en donator kan få en njure genom kedjevisa donationer där hela norden utgör bas.

Nya läkemedel utvecklas som innebär att de som har immunologiska hinder överhuvudtaget ska kunna transplanteras. Transplantationsverksamheten har en mycket positiv utveckling som gagnar patienter med livshotande sjukdomar. Nu är det politikerna som har det avgörande inflytandet.

Det har nu gått sex år sedan Göran Hägglund (KD) tillsatte den första utredningen. Minst 250 patienter har avlidit på väntelistorna under de här sex åren för att de inte hunnit bli transplanterade.

Socialminister Annika Strandhäll (S) som hade ansvaret sölade bort tre år och gjorde i princip ingenting. Nu är Lena Hallengren (S) socialminister och har ansvaret.

Det finns ingen extra tid att vänta för den som behöver ett livräddande organ eller en ny njure.

Enligt planerna ska en proposition kunna läggas i mars 2020. Lena Hallengren, det är inget orimligt tidsperspektiv att kunna hålla då det handlar om att rädda liv!

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.