Almedalsveckan är snart slut och med den en vecka av möten, samtal och dialog.

Värdet som skapas är omöjligt att beräkna, men att veckan är ett smörjmedel och en katalysator instämmer nog de flesta arrangörer och besökarna med.

Under veckan samlas partier, opinionsbildare, organisationer och företag för att diskutera och debattera. I Almedalen finns ett spektrum av sakpolitiska åsikter och en stor ideologisk bredd.

Men ett enande kitt har länge varit omfamnandet av öppenheten och toleransen.

Det har inte minst märkts i reaktionerna på olika främlingsfientliga och högerpopulistiska försök att synas och höras på Almedalsarenan.

Men samtidigt som Almedalsbesökarna hyllar öppenhet och tolerans märks nu ett allt starkare förakt som riktar sig mot Almedalen.

Almedalen sägs vara ett elitistisk och politiskt korrekt jippo utan förankring i verkligheten, en plats där eliterna som förtiger sanningen om Sveriges tillstånd möts.

Vi har undersökt hur Almedalen diskuteras på nätet under många år, med särskilt fokus på Twitter.

Under de senaste åren har innehåll som handlar om rasism, invandring och integration fått stor spridning.

Om man tittar på exempelvis de twittermeddelande som fått mest retweets så har det tidigare år dominerats av inlägg som tydligt markerar mot Sverigedemokraterna, inte sällan med en humoristisk ton.

I år har denna bilden förändrats. Invandringskritiska inlägg har fått bredare genomslag och ligger högre upp i flera av de spridningslistor vi tagit fram.

Skälen är flera.

En förskjutning i den allmänna debatten har skett, mer eller mindre organiserade nätkampanjer verkar pågå, och de som för fram invandringskritiska och främlingsfientliga åsikter upplever sig ha vind i seglen.

Om de högerextrema och högerpopulistiskas förmåga att slå igenom på nätet finns en hel del att säga, men förklaringen är inte bara deras påstådda skicklighet.

De inbjuder inte till dialog, de har inte vidare hög aktivitet, de för inte politiska samtal.

En alternativ förklaring är att deras anhängare ser den digitala aktiviteten som en politisk handling.

Att gilla, dela, retweeta, favoritmarkera – allt det är en del av det politiska engagemanget.

Det är inte långsökt att ana att det hänger ihop med deras föreställning om att de står för en sanning som förtigs av media och av ”eliterna”.

Med en sådan världsbild är det ett logiskt steg att själv aktivera sig i digitalt spridningsarbete.

I år kan vi konstatera att de lyckats.

En fråga är förstås vilket inflytande sociala medier har på opinionen, och om någon överhuvudtaget bryr sig om att hashtaggen #almedalen allt mer liknar den av högerextrema och högerpopulister kapade #svpol.

Kanske innebär det bara att vi som vill fortsätta föra ett öppet samtal flyttar vidare till nästa plattform och nästa kanal.

Men kanske är det så att vi har förlorat lite mark. Att samtalet förråats.

Att hat mot invandrare och flyktingar normaliserats ännu lite mer, och att uppdelningen mellan vi och dem nått ett steg till.

Vi hoppas inte det.

Vi ses i Almedalen även nästa år, och på nätet innan dess.

Läs också: SVT Opinion om Almedalen i sociala medier.