Foto: Fredrik Sandberg / TT
Debattinlägg

”Otrygga jobb får folk att må allt sämre”

Publicerad

PSYKISK OHÄLSA · ”Det är företagens rop på så kallad 'flexibel' arbetskraft som skapat dagens situation”, skriver Ung vänsters Hanna Cederin.

Om debattören

Hanna Cederin
Förbundsordförande Ung Vänster

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Enligt en rapport från Sveriges Företagshälsor känner över hälften av de som jobbar psykiskt obehag inför att gå till arbetet. 350 000 gör det flera gånger i veckan.

Siffrorna förvånar inte utan passar in i en utveckling där sjukskrivningarna ökat dramatiskt. Att den psykiska ohälsan bland unga ökat i över två decennier gör bilden ännu tydligare.

Berättelsen om den ökande ohälsan är en berättelse om klassamhället. Klass och ojämlikhet handlar om makt, och maktlösa människor mår inte bra.

En avgörande faktor är anställningstryggheten, som får konsekvenser för hela vardagen.

Från regering och Sveriges företagshälsa kommer rimliga förslag om att myndigheter och arbetsgivare ska ta mer ansvar för personalens hälsa.

Och visst är det dåligt att arbetsmiljöverkets kontroller minskade under högerns regeringstid. Det är också dåligt att arbetsgivare inte satsar på företagshälsovård. Och både primärvård och psykiatri behöver ges mer resurser för att möta problemen.

Därför är det bra att regeringens höstbudget innehåller satsningar på dessa områden.

Men det viktigaste sambandet är det mest uppenbara.

Det är ingen slump att ojämlikheten och de otrygga arbetena ökat under samma period som folk mår allt sämre.

När klass diskuteras handlar det ofta om bara kronor och ören trots att det i själva verket är en fråga om makt. Därför räcker det inte med höjd skatt eller välfärdssatsningar för att skapa jämlikhet och bygga bort stressen och ohälsan.

Minskad makt i vardagen påverkar hur vi mår.

Möjligheten att påverka sin situation på jobbet är starkt kopplad till både klass och kön, att stärka anställningstryggheten vore ett viktigt steg för att möta utvecklingen.

De otrygga villkoren innebär att färre har inflytande över arbetstider och schema, arbetsmiljö och annat som är en stor del av vardagen.

Den som saknar fast anställning tvingas till ett liv i osäkerhet. Man vet inte om lönen räcker till hyran och får problem med att hitta bostad. På arbetsplatser med hög andel visstidare är situationen stressigare även för de med fast anställning.

Under hösten har Ung vänster samlat in berättelser från unga som jobbar. Den verklighet som gömmer sig bakom siffrorna är många gånger skrämmande.

Det handlar om chefer som straffar personer som inte tackar ja till jobbtimmar, om kunder som tafsar, farliga arbetsverktyg och orimliga prestationskrav. Den som säger ifrån riskerar att bli utan jobb.

Maktlösheten speglas omvänt i makt hos någon annan. Det är företagens rop på så kallad ”flexibel” arbetskraft som skapat dagens situation.

Den ekonomiska eliten vill se en arbetsmarknad där det är arbetsgivarnas villkor som gäller, inte de anställdas.

Från högern hörs det vanliga mantrat om lathet när stress och sjukskrivningar lyfts, och vi uppmanas vända oss till livscoacher eller helt enkelt sluta gnälla.

Regeringen, som nu leds av ett parti som säger sig vara ett arbetareparti, borde istället lyssna på de som jobbar.

Första steget är att stärka lagen om anställningsskydd genom att avskaffa anställningsformen Allmän Visstid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Svensk politik

Mer i ämnet