Digital matteundervisning hos klass 7e på Mälarhöjdens skola där eleverna räknar med hjälp av appar och digitala spel på ipads och smarta telefoner. Datortillgången i den svenska skolan är utmärkt. Betydligt sämre är de svenska elevernas IT-kunskaper. I ännu ett Pisa-test, denna gången digitalt, hamnar Sverige långt efter toppnationerna. Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10080
Matteundervisning i en högstadieklass. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Debattinlägg

”Använd inte en oskyldig elev som slagpåse i debatten”

Opinion ·

”Att ha aktiva föräldrar i skolan är inte enbart av ondo. Tusentals elever i svenska skolor kommer från hemmiljöer där ingen bryr sig. Det är ett långt större problem för den svenska skolan”, skriver Helena Tydén.

Om debattören

Helena Tydén
Skolchef, Medborgarskolan Stockholmsregionen

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Debatten som just nu pågår i olika medier kring skolan och föräldrars påverkan tar upp viktiga och relevanta frågeställningar för alla oss som arbetar i skolans värld, elever, föräldrar och samhället i stort.

Vi, som huvudman för ett antal friskolor, välkomnar diskussionen om lärarens ställning som pedagog och betygsättare.

Vi är däremot enormt bekymrade över att en enskild minderårigs skolgång blir till slagträ i en politisk debatt.

Som ansvarig skolhuvudman kan vi aldrig acceptera att någon, vare sig det är en före detta medarbetare eller folkvald politiker, väljer att blotta en enskild elev på ett sätt som strider mot all rimlighet och orsakar ytterligare personligt lidande.

Vår skyldighet och ansvar som skolhuvudman är att alltid skydda och värna elevens rätt.

Låt därför debatten hantera sakfrågan men utgå då från en korrekt verklighet:

  • Det står varje elev fritt att begära särskild prövning i ett ämne. Detta är reglerat i Skollagen. Särskild prövning kan ske i den egna eller i annan skola.
     
  • Betyget för den särskilda prövningen sätts av den prövande läraren. Många skolor låter dessutom flera lärare, oberoende av varandra, göra bedömningen. Det satta betyget förs automatiskt in i elevens fullständiga betyg och kan inte ifrågasättas av den ordinarie läraren. Så ser regelverket ut.
     
  • En rektor sätter aldrig betyg. Det är läraren som är myndighetsutövare och ansvarig betygsättare. I de sällsynta fall en elev väljer särskild prövning i annan skola är det den prövande skolan som ansvarar för betyget.
     
  • Den lärare, och före detta medarbetare, som refereras till i debattinlägget, valde själv att avsluta sin anställning. Det var lärarens eget initiativ att lämna sin tjänst. I samband med att anställningen avslutades skrevs ett sekretssavtal för att säkra framtida skydd av information kring elever.

Medborgarskolan, där jag är verksam, är en av många skolhuvudmän i Sverige.

Vi driver ett antal grundskolor i en ideell och icke vinstdrivande förening. Våra skolor vilar på en stark humanistisk värdegrund med utbildning i fokus.

Vi, liksom alla friskolor, har genom lagstiftning och regelverk tydliga ramar för vårt uppdrag. Att utmåla en bild om motsatsen är detsamma som att sprida falska nyheter.

Låt diskussionen om lärares integritet och föräldrars inverkan i skolan handla om hur vi kan balansera dialogen mellan hem och skola, föra konstruktiva dialoger med elever och deras föräldrar.

En lärare ska ha integritet och styrka att ta diskussioner med föräldrar, med stöd av skolledning, och aldrig låta sig påverkas av yttre påtryckningar.

Att ha aktiva föräldrar i skolan är inte enbart av ondo.

Tusentals elever i svenska skolor kommer från hemmiljöer där ingen bryr sig. Det är ett långt större problem för den svenska skolan och vår gemensamma framtid.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.