Foto: Bertil Ericson / TTVisa alla (2)
Visa alla (2)Debattinlägg

”Minska den psykiska ohälsan genom fler jobb”

Publicerad

PSYKISK OHÄLSA · ”Att komma in på arbetsmarknaden, att tjäna egna pengar och känna samhörighet med kollegor, är hälsobringande. Mot den bakgrunden är det viktigt att göra det enklare att få ett jobb, inte svårare”, skriver Henrik Edin.

Om debattören

Henrik Edin
Förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Ung Vänsters förbundsordförande Hanna Cederin skrev förra veckan på SVT Opinion att ”otrygga jobb får folk att må allt sämre”.

Dessvärre har Cederin tolkat resultaten av Sveriges Företagshälsors undersökning ”Jobbhälsobarometern” efter sin egen ideologiskt orienterade världsuppfattning och lyckats få det mesta om bakfoten.

Jobbhälsobarometern bygger på ett urval personer i åldern 20-65 år som arbetar minst halvtid. Undersökningen visar bland annat att 7,8 procent av den arbetande befolkningen känner psykiskt obehag flera gånger i veckan inför att gå till jobbet.

Resultatet liksom den ökande psykiska ohälsan i samhället i stort är en angelägen fråga och på flera sätt ett kostsamt problem.

Det finns flera olika orsaker till varför psykisk ohälsa uppstår. Men långt ifrån alla orsaker har med arbetslivet eller arbetsmiljön att göra.

Arbete är snarare något mycket viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Att ofrivilligt stå utanför arbetsmarknaden, som så många unga människor gör i dag, innebär ofta stora psykiska påfrestningar.

Att komma in på arbetsmarknaden, att tjäna egna pengar och känna samhörighet med kollegor, är hälsobringande. Mot den bakgrunden är det viktigt att göra det enklare att få ett jobb, inte svårare.

Istället för att se de verkliga problemen för unga på arbetsmarknaden driver Cederin tesen, med utgångspunkt i Jobbhälsobarometern, att anställningsformen ”allmän visstidsanställning” är roten till allt ont.

Dessvärre är det så att Jobbhälsobarometern inte alls beaktar anställningsform, vilket gör att Cederins slutsatser inte stämmer.

Den bristande logiken i Cederins argumentation blir också pinsamt tydlig om sjukskrivningarna ses i ett historiskt perspektiv.

Sjukskrivningarna var som högst i början av 2000-talet och uppgick då nästan till dubbla nivåerna jämfört med idag. Vid den tiden fanns det ingen möjlighet att anställa medarbetare på allmän visstidsanställning.

Då krävde alla visstidsanställningar så kallad saklig grund eller objektivt skäl. Allmän visstidsanställning har således ingenting att göra med den nu ökande ohälsan.

Att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden är i stället vad som behöver göras för att öka inkluderingen och minska den psykiska ohälsan.

Det kan exempelvis handla om att sänka kostnaderna för att anställa. Men det kan även handla om att utforma en mer flexibel arbetsmarknadsmodell där det blir lättare att både inleda och avsluta anställningar.

Med ett bra skyddsnät i form av hög arbetslöshetsersättning skulle en sådan modell leda till bättre villkor och större frihet för såväl arbetstagare som arbetsgivare.

Omoderna system kan inte tillåtas att släcka unga människors livsglädje och lämna dem i påfrestande arbetslöshet.

Fler måste kunna anställas, och fler arbetsgivare måste våga anställa. Att avskaffa allmän visstidsanställning, som underlättar detta, är att höja trösklarna ännu mer till arbetsmarknaden.

De som mår sämst är också de som drabbas hårdast av ett sådant förslag.

Med tanke på detta är Ung vänsters hållning inget annat än ett svek mot unga.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Svensk politik

Mer i ämnet