Björn Ericsson lobbar för svenska sedlar och mynt. Efter fem år anar han en omsvängning i synen på kontanter. Foto: Erik Nylander, TTVisa alla (2)
Visa alla (2)Debattinlägg

”Bankerna och handeln sätter krokben för demokratin i kontantfrågan”

Publicerad

”Kontantlösa butiker blir allt vanligare och detta skapar en oro hos inte minst den äldre målgruppen”, skriver Björn Eriksson, Kontantupproret.

Om debattören

Björn Eriksson
Ordförande Riksidrottsförbundet SISU Idrottsutbildarna

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Möjligheten att använda kontanter som betalningsmedel minskar för varje dag som går och snart kan utvecklingen vara oåterkallelig

Uttagsautomater tas ur bruk, bankkontor läggs ner och handeln är i processen mot avvecklandet av kontanter.

Jag ser hur detta påverkar och oroar alltför många människor, inte minst bland de äldre, något vi idag också fick bekräftat i artikeln från SVT.

Medan vi väntar på en lagstiftning om kontanternas bevarande märker jag hur bankerna och handeln förhalar frågan så pass mycket att ett lagförslag om kontanter riskerar att bli ett slag i luften när det väl kommer på plats.

Det är dags för politikerna att agera och hålla fast vid sitt löfte.

Det visar sig att samtliga partier står bakom Riksbanksutredningens delbetänkande som lades fram i somras.

Delbetänkandet förordar en lagstiftning som innebär att de stora bankerna med nationell täckning, och som bedöms som systemviktiga, ska åläggas att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering så att 99 procent av befolkningen har rimligt avstånd till närmaste plats där detta kan skötas.

Därför tickar nu klockan för dessa ”systemviktiga” banker. Förutom att förhala frågan påskyndar de också en utfasning av kontanter i betalsystemet. Kontantlösa butiker blir allt vanligare och detta skapar en oro hos inte minst den äldre målgruppen.

SVT rapporterade idag om en undersökning som PRO genomförde i oktober där 900 pensionärer gav sig ut till mataffärer för att jämföra matpriser.

Förutom prisskillnader visade matprisundersökningen att det är viktigt för äldre att kunna betala med kontanter när de väljer butik. Många anser det vara besvärligt och otryggt att betala med kort.

Bankerna gör ständigt en avvägning mellan kundernas säkerhet och bekvämligheten att betala digitalt, och när det är bråttom att fasa ut kontanterna får säkerhetsaspekterna helt enkelt stå tillbaka.

Därför får vi nästan varje dag läsa om människor som blir lurade på stora belopp med allt fräckare bedrägerimetoder. I fokus har särskilt bedrägerier mot äldre varit, men alla människor drabbas.

Bankärendena hos Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, har följaktligen ökat kraftigt, mellan 2017 och 2018 med hela 84 procent.

Om bankerna lyckas med sin strategi är det ett allvarligt demokratiproblem.

Bankerna utgör stommen i vår betalinfrastruktur. De ska inte få dra sig undan ansvaret för kontanthanteringen, så länge sedlar och mynt är ett giltigt betalmedel som många föredrar att använda av olika skäl.

Bankerna kan inte få gå så långt före både folkopinionen och riksdagen att kontanter i praktiken avskaffas.

Förutom bedrägeriaspekten finns också en rad andra viktiga skäl att säkra en tryggad tillgång till kontanter. Ett är att bankerna annars får monopol på våra pengar. Ett annat är att människor utan tillräcklig digital kompetens blir lämnade utanför.

Riksbanksutredningen tog också fasta på att kontanter har ett beredskapspolitiskt värde. MSB rekommenderar alla att ha en viss summa kontanter hemma för att klara betalningar vid avbrott i elförsörjningen.

Men vad är poängen om kontanterna inte går att använda?

Nu är det viktigt att riksdag och regering agerar för att få till en lagstiftning för att bevara kontanterna. Lagen blir ett bevis på att demokratin trots allt fungerar i Sverige.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.