Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Skribenterna Ida Östensson och Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal. Foto: Kristina Wicksell, Jenny Staaf, Janerik Henriksson / TT

”Regeringen måste sätta stopp för näthatet”

OPINION · ”Åsa Regner, vår jämställdhetsminister, har uppgett att hon själv inte ens kan ha ett konto på Facebook på grund av hot och hat. Idag kan den som hotar och hatar undslippa ansvar genom att skylla på att någon annan använt deras dator. För att få bukt med detta vill vi införa ett ägaransvar på digitala enheter” skriver Ida Östensson och Kristina Wicksell från stiftelsen Make Equal.

Ida Östensson
Ordförande och föreläsare Make Equal
Kristina Wicksell
Projektledare Skärpning och föreläsare Make Equal

Efter en anmälan om hot och hat på nätet blir svaret från polisen oftast att “det är uppenbart att brottet inte går att utreda” – trots att anmälan innehåller grova sexualiserade mordhot och IP-adresser och annat bevismaterial bifogats.

Över 80 procent av svenskarna använder internet dagligen. Ändå pratar vi om “den verkliga världen” som en motsats till “internet”.

Som en följd av detta tas heller inte hot och hat som sker på nätet på allvar – varken av allmänheten eller rättsväsendet.

I 2016 års demokratiutredning framkom att politiker inte får stöd från sina partier när de utsätts för hot och hat på nätet.

Åsa Regner, vår jämställdhetsminister, har uppgett att hon själv inte ens kan ha ett konto på Facebook på grund av hot och hat.

Vi vet även att vissa grupper utsätts mer än andra: kvinnor, personer som rasifieras och människor som arbetar med opinionsbildning kring frågor som rör mänskliga rättigheter.

Att sätta stopp för näthatet blir därför ytterst en fråga om representation och därför även en fråga om demokrati. Vem vågar och/eller orkar axla rollen som förtroendevald om hat och hot är en del av ens vardag?

Men det är inte bara politiker och opinionsbildare som utsätts för näthat. Många yrkesgrupper har idag en stor del av sin arbetsmiljö på internet.

Trots detta nämns internet över huvud taget inte i Arbetsmiljölagen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Utöver detta är mörkertalet för näthat stort.

Få anmäler och endast fyra procent av alla nätrelaterade brott utreds. Orsaken är inte enbart polisen bristande kompetens; det finns ofta inte ens tid att utreda.

Vi på Make Equal har stor erfarenhet av hot och hat på nätet. Vi har nu startat det treåriga arvsfondsprojektet Skärpning. Nedan följer fem krav som demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsammans med justitieminister Morgan Johansson borde adressera för att på allvar komma åt näthatet – och därmed bidra till att skapa ett mer inkluderande nätklimat:

  • Möjliggör digital anmälan av näthat.
    96% av alla internetrelaterade brott läggs ned. Detta leder till att få anmäler. Möjligheterna att anmäla hat och hot på nätet måste digitaliseras och anpassas till brottets format.
     
  • Inför ägaransvar för dator och mobil.
    Idag kan den som hotar och hatar undslippa ansvar genom att skylla på att någon annan använt deras dator. För att få bukt med detta vill vi införa ett ägaransvar på digitala enheter.
     
  • Mer resurser för att utreda internetrelaterade brott.
    Polisen måste ges mer resurser till internetbaserade fall. Idag finns de särskilda grupper med särskild kompetens kring dessa frågor enbart i Stockholm, Göteborg, och Malmö.
     
  • Kompetenshöjande insatser till vuxenvärlden.
    Yrkesgrupper som idag arbetar med ungas utsatthet – till exempel fältarbetare, fritidsledare, socionomer och skolpersonal – behöver mer kunskap kring brott som sker på internet. Inte minst därför att yrkeskårerna själva efterfrågar denna kompetens.
     
  • Internet som arbetsplats i arbetsmiljölagen.
    Arbetsmiljöverket behöver nya föreskrifter om hur hot och hat på nätet ska hanteras. Detta medför dessutom ett utvidgat arbetsgivaransvar.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.