Foto: Fredrik Sandberg / TT
Debattinlägg

”Identifiera riskbeteenden hos ordningsvakter”

Publicerad
Övervåld ·

”Det finns vetenskapligt vederhäftiga psykologiska urvalsmetoder konstruerade för att identifiera riskbeteenden då personer utsätts för stressande situationer. Dessa måste börja användas vid urval av ordningsvakter”, skriver psykologerna Michael Catenacci och Mattias Lundberg.

Om debattörerna

Mattias Lundberg
Leg psykolog
Michael Catenacci
Leg psykolog

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

I sökandet av orsaker till händelserna på Malmö Centralstation, där två ordningsvakter är misstänkta för misshandel av två minderåriga pojkar, läggs fokus på ordningsvakternas utbildning.

I SVT Aktuellt den 10 februari öppnar branschorganisationen genom Björn Eriksson upp för en översyn av utbildningen, både i längd och innehåll och psykologen Maria Bühler efterlyser utbildning i lågaffektivt bemötande för ordningsvakter.

En översyn av utbildningen är både rimlig och nödvändig. Dock missar diskussionen det vi anser vara det mest centrala, nämligen urvalet till vilka man sedan kommer att utbilda.

Ju kortare en utbildning är, desto större krav måste man ställa på att urvalet görs så strikt och korrekt som möjligt, så att risken för att situationer som den i Malmö uppkommer minimeras.

För ordningsvakter är förhållandet paradoxalt nog tvärtom – kortast utbildning och ett bristfälligt urval.

När det gäller ordningsvakter, såväl som annan säkerhetspersonal, är det sannolikt minst lika viktigt att försöka identifiera vilka som kan utgöra en potentiell risk i framtiden, som att vid annan rekrytering matcha kandidaten mot utvalda kompetenser.

Målsättningen måste helt enkelt vara att få bort de sämsta ur ett prognostiskt riskperspektiv.

De urvalskriterier som finns idag, förekomst i belastningsregister, språktest och fysiska förutsättningar är tämligen ointressanta ur det perspektivet.

När det gäller lämplighetsbedömning genomförs i nuläget även en intervju. Enstaka, semi- eller ostrukturerade intervjuer i rekrytering och urval har i forskning visat sig ha låg prognostisk validitet.

Man vet helt enkelt inte om intervjuerna har någon effekt på vilka som väljs ut och personens framtida beteende. Vi efterlyser sålunda en utvecklad forskningsbaserad rekryterings och urvalsprocess för säkerhetsyrken.

Det finns idag välutvecklade och vetenskapligt vederhäftiga psykologiska urvalsmetoder/tester konstruerade just för att identifiera riskbeteenden då personer utsätts för stressande och farliga situationer.

Dessa måste börja användas vid urval av ordningsvakter.

Användandet av dessa instrument i kombination med strukturerade intervjuer utförda av personer med erfarenhet och hög psykologisk kompetens gällande personlighetsproblematiska drag, är sannolikt det bästa receptet för att minimera potentialen att personen utgör en risk för både den egna organisationen och personer denne möter i tjänsten.

Ansvaret ligger självklart på flera parter. Branschen har ett stort ansvar att se till att deras medlemsföretag och i sin tur deras anställda ska kunna ha förtroendet hos allmänheten.

Men ansvaret ligger främst på lagstiftaren, som har möjlighet att både signalera och styra på vilket sätt säkerhetspersonal, inklusive ordningsvakter, ska väljas ut och vilka krav som ska ställas på dem.

De urvalsmetoder som används idag är inte tillräckliga. Metoderna släpper igenom personer som inte är lämpliga.

Vi vill ha ett vetenskapligt baserat urvalssystem som hellre stoppar tio personer för mycket än en för lite.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Övervåld

Mer i ämnet