Sveriges Radio rapporterar idag om nya metoder i grisuppfödningen.
Branschorganisationen Svenska Pig:s så kallade ”pilotprojekt” ska pröva att minska smågrisdödligheten och öka effektiviteten i den svenska grisuppfödningen.
Detta genom att bura in suggan när hon grisar, avvänja smågrisarna tidigare och göra utrymmena för grisarna trängre. Det luktar 60-tal lång väg.
Då sågs djur enbart som produktionsenheter och kunskaperna om vilka kännande biologiska varelser grisar egentligen är fanns inte bland de som då styrde djurhållningens utveckling.
Ett halvt århundrade senare har den nationella och internationella forskningen staplat tonvis med forskningsrapporter vilka bekräftar grisen som ett djur möjligen mer intelligent än en hund, som kan känna smärta, frustration, ångest och som har en komplex beteenderepertoar för att fungera i sin miljö.
EU erkänner idag med Lissabonfördraget frågan om djurs välfärd som lika viktig som den om jämställdhet mellan könen. Därför har både EU och Sverige regler för hur man får hålla grisar baserade på all denna forskning och beprövad erfarenhet.
Att sådana regler ska vara vetenskapligt förankrade råder inga delade meningar om. Djur ska i Sverige hållas i en sådan miljö att de kan bete sig naturligt.
Därför är det märkligt att ingen av de som nu genomför ett stort projekt som omfattar hundratusentals djur är forskarutbildad. Därför är det märkligt att projektet inte har någon vetenskapligt invändningsfri kontrollgrupp att jämföra resultaten med.
Därför är det märkligt att projektansvariga i sin ansökan om undantag från den svenska djurskyddslagen till en djurförsöksetisk nämnd skriver att ”inga direkta vetenskapliga framsteg förväntas”.
Därför är det märkligt att Malmö/Lunds djurförsöksetiska nämnd godkänt ansökan trots att kravet på att uppge antalet djur som ska undantas från den svenska djurskyddslagen inte uppfylls.
Därför är det märkligt att Jordbruksverket beviljat betydande skattemedel för projektets genomförande.
Om detta är i linje med hur en djurförsöksetisk nämnd ska arbeta och om detta är i linje med hur Jordbruksverket medel ska användas borde därför prövas av oberoende instans.
Grisföretagarna motiverar försöket med att man måste minska den ökande smågrisdödligheten. Men den beror på den ökande kullstorleken som följer med den avel som vi numera köper från Danmark.
Danskarna har med sin avel åstadkommit ett föga smickrande världsrekord i smågrisdödlighet på nästan 25 procent! En ökad kullstorlek och inburade suggor är fel tänkt!
I en tid när det börjar gå upp för medborgarna hur illa grisar behandlas i djurhållningen i stora grisproducerande länder som Danmark, Tyskland och Spanien, där grisar inte får halm att böka i utan i stället sina svansar avskurna, och efterfrågan på svenskt griskött med betydande mervärden brant ökar är det fel tänkt att bura in suggan.
I en tid när de stora livsmedelshandlarna ICA, COOP, Axfood, Bergendahls och Lidl börjar förstå att de inte längre kan handla med det olagligt producerade grisköttet från dessa länder och allt fler kommuner och landsting upphandlar från svenska producenter är det fel tänkt att försöka effektivisera produktionen genom att flytta djurvälfärden tillbaka till 60-talet!