Snatteri, stöld, inbrott, skadegörelse och bedrägeri är stor del av de miljonbrott som sker idag. Detta är brott som drabbar gemene man. De flesta av landets invånare kommer endast i kontakt med polisen för den här typen av brott.
Och då läggs utredningen ner eller åklagaren beslutar om åtalsunderlåtelse.
På samma väg kommer de flesta förstagångsförbrytare i kontakt med rättsväsendet när denne begår ett mer ringa brott.
Och då väljer rättstaten att inte beivra, inte ens utreda.
Rättstaten måste också synas och agera i allmänhetens vardag och inte bara vid grövre brott.
Utvecklingen måste brytas.
Det räcker inte med att ta bort straffrabatter och låta det allvarligaste brottet konsumera alla andra brott. Ändra dessutom rättegångsbalken till att ålägga rättsväsendet att utreda alla polisanmälningar som är utredningsbara samt inför ”third-strike” även i Sverige.
Alltså en lag som innebär fängelse vid tredje förseelsen, även om fängelsepåföljden enbart är en dag. Samhället måste reagera och den som utför brott måste mötas av ett beivrande.
Varje person som livnär sig på brott har någon gång börjat med ett mindre allvarligt brott. Om denna person möts av nedlagda utredningar, att ingen polis hämtar dem, att aldrig få en påföljd – vad ger det för incitament för att sluta utföra brott?
Minderåriga som stjäl och inte möts av att samhället uppmärksammar och beivrar, lär sig snabbt att detta både är acceptabelt och i realiteten brott utan påföljd.
Bensinstationerna i Sverige drabbas årligen av över 43.000 smitningar (personer som avviker utan att betala för sitt drivmedel). Då är inte andra snatterier, stölder, bedrägerier eller allvarligare brott såsom inbrott eller rån medräknade.
Av dessa smitningar polisanmäls cirka 60 procent, och av dessa polisanmälningar utreds cirka 4 procent, resten läggs ner. Årets enkät visar en ökning i totala värdet som i år uppgår till 25 miljoner kronor. Att cirka 1.000 polisanmälningar utreds av 43.000 smitningar är näst intill ett haveri.
Och andelen gärningspersoner som fälls i domstol för smitningar är så försvinnande få att det inte syns i vår statistik och konsumeras av andra brott när väl en dom meddelas.
Nu har en stor kedja i landet inför förskottsbetalning, fler kommer säkert att följa. Branschen har resignerat, av fel skäl.
Vardagsbrotten kommer inte att upphöra för att vår bransch inför förskottsbetalning, fler polisanmälningar kommer inte att utredas, fler gärningspersoner kommer inte att beivras.
Sverige behöver en genomgående förändring – i attityd, i lagstiftningen och i vårt rättsväsende. I ett land med ett av världens högsta skattetryck borde varje medborgare och näringsidkare kunna räkna med samhällets stöd när man blir utsatt för brott.
Allmänheten tappar sin tillit till rättsväsendet och polisens förmåga att klara upp brott.
Den yttersta konsekvensen är ett haveri av rättstaten där de som har resurser kommer flytta, mura in sig och skaffa privat skydd eller helt sonika vägra betala skatt eftersom samhällskontraktet inte kan uppfyllas av staten.
En sådan utveckling kommer dessutom spä på segregering och lämna den enskilda individen med små möjligheter att förlita sig på rättstaten samt värja sin person och egendom.
Den här utvecklingen är inte rimlig.
En dömd gärningsperson får idag påföljd för det grövsta brotten och kan därmed helt undandra sig påföljder för övriga brott som denne åtalats och fällts för.
Jag föreslår istället att brottsbalken ändras till att när samma gärningsperson upprepade gånger utför ringa brott, att dessa ska adderas, och att man vid tredje förseelsen alltid blir dömd till fängelse – om än bara för en dag.
Likaså ska flera ringa brott adderas så att gärningspersonen döms, inte för det grövsta brottet enkom, utan adderat för alla brotten till en strängare påföljd än vad de enskilda brotten utgör.
För en gärningsperson innebär det således att denne inte kan fortsätta med småbrott mot bakgrund att dessa ändå konsumeras. Alla brott ska beaktas och adderas.
I mina ögon betyder det annars att alla andra genomförda brott i statens ögon saknar värde, allmänt eller enskilt intresse. Det är i allmänhetens ögon viktigt att brott beivras.
Inte bara för att brott ska få konsekvenser, utan också för att brottsoffer har rätt till upprättelse samt att påföljder kan verka i en brottspreventiv anda.
Det är hög tid att vända utvecklingen. En sådan början är att utreda alla polisanmälningar så långt som möjligt.