Inför uppstarten av det nya Skolforskningsinstitutet har Vetenskapsrådet låtit ta fram ett antal forskningsöversikter om centrala frågor i skolans värld. En av dem handlar om betyg.
Vår forskningsgrupp kan efter en granskning av 6 000 abstracts (vetenskapliga sammanfattningar), 500 artiklar och ett 40-tal avhandlingar visa att det inte finns något stöd i forskningen för att tidiga betyg generellt ger bättre studieresultat.
Internationellt sett har betygens roll i utbildningssystemen reducerats de senaste decennierna. Istället blir fler och fler skolsystem testbaserade där lärarsatta betyg ersätts av nationella examinationer och intagningsprov.
I många av dessa skolsystem lever betyg trots detta kvar, men då endast som information till elev och föräldrar.
OECD har konstaterat att de examinations- och bedömningssystem som används i olika länder i mycket låg grad förklarar PISA-resultat.
De statistiska analyser vi gjort på sambandet mellan PISA-resultat och den ålder eleverna får betyg visar tydligt att det inte finns något samband.
Det enda man finner är att externa prov, såsom nationella prov, verkar kunna bidra något till ökade resultat i PISA även om effekten är marginell.
Det verkar alltså som att elever med en viss provvana har en fördel i PISA-undersökningarna.
Vår genomgång visar att betyg och betygsliknande bedömningar differentierar, det vill säga påverkar olika elever på olika sätt.
Lågpresterande elever, pojkar och yngre elever får en negativ utveckling i sitt lärande och sämre prestationer jämfört med högpresterande elever, flickor och äldre elever.
Låga betyg som syftar till att tydligt visa för eleven och dennes föräldrar att elevens kunskaper brister verkar alltså inte hjälpa elever att ”skärpa sig”, tvärtom, de presterar i allmänhet sämre när de får denna typ av återkoppling.
Vi har inte hittat några studier som visar att tidigare betyg påverkar elevernas lärande, motivation för lärande och prestationer positivt.
De motivationspsyklogiska teorierna förklarar de negativa effekterna av betyg med att de påverkar elevernas självbild.
Vid låga betyg är risken att eleven hamnar i en negativ spiral som är svår att bryta.
Dessa förklaringar inom motivationsteorierna är också de som idag anses mest vederhäftiga.
Forskningen visar även hur betyg påverkar lärares arbete. Standardisering av betygsättningen och allt flera externa tester äventyrar lärares möjlighet att verka som professionella bedömare.
Ett dilemma som framkommer i studierna är att de standardiserade testerna åtnjuter större förtroende än lärarnas bedömning.
Baserat på vad vi har fått fram i vår forskningsöversikt vill vi avluta med några rekommendationer.
Om vi menar allvar med en skola på vetenskaplig grund finns det tydliga resultat som åtminstone bör mana till försiktighet om att vidare sänka åldern för betyg.
Vår studie pekar även på vikten av att lärarna har verktyg som de kan använda i bedömningen av elevernas kunskap och som de själva upplever meningsfulla för den pedagogiska processen.
Det är bland annat därför av stor vikt att lärare ges möjlighet till fortbildning kring betyg och bedömning och att det kanske blir ett ännu mer markerat inslag i lärarutbildningen.