”Under kommande år väntas stora pensionsavgångar inom järnvägen”, skriver 7 företrädare för järnvägstrafik, byggindustri och näringsliv. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Inom fem år saknas det 1 700 utbildade järnvägstekniker”

DEBATTINLÄGG · ”Järnvägsbranschen lider av en skriande kompetensbrist som kommer medföra stora samhällsproblem när planerade projekt ställs in på grund avsaknad av kompetens”, skriver sju företrädare för järnvägstrafik, byggindustri och näringsliv i ett debattinlägg.

Sveriges järnvägssystem är slitet och underhållet har släpat efter rejält i årtionden. Nyligen antog regeringen en ny infrastrukturplan där 125 miljarder kronor satsas på höjd järnvägsstandard.

Det är bra, inte minst för resenärer, transportörer och järnvägssektorn. När järnvägen fungerar väl kan andra samhällsfunktioner utvecklas och ekonomin växa på ett långsiktigt och hållbart sätt.

Järnvägsbranschen lider av en skriande kompetensbrist som kommer medföra stora samhällsproblem när planerade projekt ställs in på grund avsaknad av kompetens.

Kvaliteten i järnvägsarbeten riskerar att försämras och järnvägsanställda riskerar sämre säkerhet och arbetsmiljö.

Idag arbetar ca 3 800 personer på järnvägen. Under kommande år väntas stora pensionsavgångar.

Det finns idag 100 utbildningsplatser, där 70-80 examineras. Men för att täcka behovet behöver underhållsföretagen rekrytera 350-400 nya järnvägstekniker varje år, i flera år.

Ansvaret för att kompetensförsörja järnvägen ligger idag på underhållsföretagen. Järnvägsutbildarna saknar ett gemensamt certifieringssystem och det finns ingen gemensam budget eller enad strategi för att marknadsföra järnvägsjobben.

Utanför branschen vet få om att jobben existerar eller vilka karriärmöjligheter som finns.

Situationen är kritisk. För få söker sig till järnvägsyrkena. Dagens järnvägsanställda är traditionellt skolade och ofta illa förberedda för digitaliseringen som i snabb takt präglar alla delar av samhället. Mätning och övervakning av järnvägsteknik, nya analysmetoder, rapporteringssystem och digitaliserade arbetsflöden är några exempel på hur underhållet nu håller på att effektiviseras.

Ska järnvägen hålla jämn takt med resten av samhället behöver det finnas en tydligare koppling till forskning och utbildning.

Utbildningsmaterial och kursplaner behöver samtidigt uppdateras för att komma i fas med nya arbetsmetoder.

Oavsett hur organiseringen av järnvägsunderhåll ser ut kommer staten fortsatt att äga ansvaret för infrastrukturen. Därför bör staten, Trafikverket, ta ansvar för kompetensförsörjningen.

Vi har tre förslag:

  • Regeringen bör ge Trafikverket ett övergripande ansvar för kompetensförsörjning och utbildning till järnvägsyrken. Trafikverksskolan, f.d Järnvägsskolan, bör vidareutvecklas till branschskola. Utbildningarna ska redan idag uppfylla Trafikverkets kvalitetskrav. Låt Trafikverket besluta om utbildningsplanen vid respektive utbildning och ta fram en gemensam certifiering för branschens utbildningsgivare. Trafikverksskolan ska samverka med utbildningsgivare spridda över landet, inom både gymnasieskola inkl. Vux och YH, som branschskola.
     
  • Öppna för järnvägsutbildning på ungdomsgymnasiet och Yrkes-Vux. Järnvägsutbildning på gymnasiet bör starta redan i årskurs 1, inte som nu först i årskurs 3. Trafikverket bör i sitt branschansvar samverka med gymnasieskolor och få finansiering från kommunerna. Samtidigt behöver Trafikverket se över säkerhetsföreskrifterna och Arbetsmiljöverket arbetstidsreglerna så att unga under 18 år har möjlighet att vistas i spår nattetid under sin utbildning.
     
  • Ge Trafikverket samordningsansvar för forskning och utveckling inom järnvägssektorn, i samverkan med universitet och högskolor.

Järnvägsbranschen behöver samarbeta för att öka söktrycket på järnvägsutbildningar. Företagen behöver bredda sin rekryteringsbas med sikte på att locka fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Floran av yrken och karriärmöjligheter behöver beskrivas och synliggöras genom samarbete mellan skolor och näringsliv.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Tågkaos

Mer i ämnet