LÄXHJÄLP När lärare ger läxor till sina elever bygger det på att det finns någon i hemmet som kan hjälpa till, vilket alla familjer inte har möjlighet till. Skolans syn på läxor bidrar till att upprätthålla klassklyftor – menar vi allvar med en skola för alla måste vi därför inte bara avskaffa läxrut utan också läxorna. Satsa istället på lärartäthet och kvalitet i skolan, skriver journalisten Lennart Fernström i en replik.
Monika Lozancic (M) och Aras Amin (MUF) kritiserar på SVT Debatt (5/10) Socialdemokraterna för att vilja ersätta läxrut med en satsning på allmän läxhjälp. Det är en något märklig artikel där det inte bara radas upp argument mot läxrut, utan mot läxor överhuvudtaget med skrivningar som: ”Alla undersökningar som görs om skolan pekar nämligen på att det finns en tydlig koppling mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och barnets skolresultat”. Men det landar ändå i att läxrut behöver vara kvar ”då det tjänar ett gott syfte och skapar arbetstillfällen”.
Och där någonstans behövs inte längre någon mer diskussion i arbetslinjens Sverige. Skapas arbete så är det bra, oavsett vad det är för arbete och vad det leder till. Då spelar det ingen roll att den koppling som Lozancic och Amin själva tar upp mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och barnets skolresultat förstärks med läxrut.
De som har råd att anlita personlig läxhjälp med hjälp av rut har i de allra flesta fall också bäst förutsättningar att själva hjälpa barnen. Medan de som är ensamstående med flera barn, själva har en begränsad utbildning eller har problem med språket sällan har råd att köpa läxhjälp.
Kanske är det också i samsynen runt arbetslinjen som vi hittar förklaringen till att riksdagspartierna träter om formen för läxhjälp, men inga av dem ifrågasätter läxorna i sig. Barnen ska helt enkelt skolas in i arbetslinjen och i att leva med jobbet. Men i tider där stressjukdomarna ökar och där livspusslet är ett modeord – ska vi då verkligen lära barnen att ta med jobbet hem? Borde vi inte istället lära dem att vara lediga, ta det lugnt och göra sådant som de trivs med och tycker är kul?
Det finns ingen vetenskaplig grund för att läxor har en positiv effekt på kunskapsinlärningen. Det finns till och med forskning som pekar åt det motsatta hållet, framförallt då det gäller barn på låg- och mellanstadiet. Och när den internationellt erkände professorn i pedagogik John Hattie gick igenom 50 000 studier om vilka faktorer som bidrar till elevers resultat så hamnade läxor först på 94:e plats.
Trots detta och trots att läxor togs bort ur läroplanen för snart 20 år sedan fortsätter de allra flesta skolor att ge läxor och det även till de yngre eleverna. Ofta är det oroliga föräldrar som driver på. Föräldrar som oroas över att deras barn inte ska platsa i ett allt hårdare konkurrenssamhälle.
Men borde inte skolan, om någon plats i samhället, vara en frizon från just konkurrens och utslagning? Borde vi inte där lära barnen att samarbeta och hitta en bra balans mellan arbete och fritid? Vore inte det en bättre grund inför vuxenlivet än att lära sig att jobba över hemma?
Sossarnas förslag på mer resurser till allmän läxhjälp är något mer rättvist än läxrut. Men i grunden finns de ojämna förutsättningarna kvar. Föräldrars möjligheter att hjälpa sina barn, själva eller genom köpt läxhjälp, kommer även med vänstern vid makten innebära en avgörande skillnad. Menar vi allvar med en skola för alla, även för dem med små eller inga möjligheter till stöd hemifrån, är det därför nödvändigt att inte bara avskaffa läxrut utan också läxorna.
Läxan har en symbolisk fostrande betydelse. Den ger en falsk trygghet till oroliga föräldrar och en möjlighet för överstressade lärare att lassa över på föräldrarna det som de själva inte hinner. Men den har väldigt lite med faktisk kunskapsinlärning att göra.
Samtidigt ökar läxor och läxrut klyftorna i skolan, skapar tvister i hemmen, tar tid för lärarna att administrera och fostrar barnen in i stressamhället. Är det då inte hög tid att den snart 20 år gamla förändringen i läroplanen även sker i verkligheten och läxorna placeras på historiens soptipp? Satsa på ökad lärartäthet och kvalitet i skolan i stället för läxor, läxrut och allmän läxhjälp.