Statsminister Stefan Löfven har fått det hett om öronen sedan nyheten om IT-läckan briserade. Hela den politiska spelplanen har ändrats, menar artikelförfattaren. Bilden är tagen under den presskonferens där (en del av) korten skulle läggas på bordet. Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Debattinlägg

”Guldläge för en svag opposition”

Publicerad
Opinion ·

”Regeringens förhoppningar om att skandalen skulle klinga av och försvinna från den politiska agendan är nu en omöjlighet”, skriver Nils-Eric Hallström.

Om debattören

Nils-Eric Hallström
Fil dr i statsvetenskap

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

IT-skandalen på Transportstyrelsen växer för varje dag som går. Det tycks handla om ett säkerhetspolitiskt ”haveri” av ovanliga proportioner.

Den ytterst ansvarige – statsminister Stefan Löfven – har i skydd av semestern hållit sig undan alltför länge. Nu har han trätt fram och haft presskonferens, omgärdad av såväl ÖB, Säpochefen som generaldirektören för Transportstyrelsen.

Alla fakta är inte kända för en bredare allmänhet, men hela IT-skandalen är fylld med en rad märkliga inslag.

Som att ansvariga statsrådet Anna Johansson och statsministern blev informerade först i januari 2017, medan både inrikesminister Anders Ygeman och försvarsminister Peter Hultkvist informerades tidigt 2016.

Detta förhållande riktar strålkastarljuset på hur arbetet i regeringskansliet fungerar. Och på det faktum att statsminister Stefan Löfven (S) idag leder den svagaste svenska regeringen i modern tid.

Med sina 43,6 procent av rösterna hamnade valresultatet 2014 för de tre rödgröna partierna på exakt samma nivå som 2010. Minoritetsregeringen med S+MP har 37,9 procent av rösterna bakom sig.

Detta är en helt ohållbar politisk situation.

Jämförelser har gjorts med andra svaga regeringar, som Ola Ullstens regering 1978-79 och Torbjörn Fälldin III 1981-82. Den avgörande skillnaden är, att riksdagen då hade en borgerlig majoritet.

För att försöka hålla liv i denna efterkrigstidens svagaste regering skapades Decemberöverenskommelsen (DÖ).

Att med ”konstgjord andning” hålla liv i en regeringsbildning som bryter mot gängse demokratiska och parlamentariska principer är dömt att misslyckas.

Därför blev DÖ en kort parentes i svensk politisk historia. Det som var tänkt att gälla i åtta år höll i mindre än tio månader.

Men Sverige har inte bara en historiskt bräcklig regering, utan också en svag opposition.

De fyra allianspartierna fortsätter att ständigt och upprepat klassa ut regeringens politik, som påstås leda Sverige åt fel håll.

Många hårda ord från borgerligt håll, men inga tecken på att alliansen har för avsikt att vidta några åtgärder för att äventyra regeringens existens.

Ett undantag är kritiken mot regeringens planer att införa vissa skattehöjningar i höstbudgeten 2017, skatter som alliansen betraktar som skadliga. Samtidigt är allianspartierna oeniga om den konkreta hanteringen av denna kritik.

Men så dyker IT-skandalen i Transportstyrelsen upp som en brännhet politisk fråga. För en splittrad och svag opposition skapar detta ett guldläge.

Alliansen vaknar till liv i sin oppositionsroll och olika riksdagsutskott kallas in mitt i sommaren. Regeringens förhoppningar om att skandalen skulle klinga av och försvinna från den politiska agendan är nu en omöjlighet.

Stefan Löfven vill fram till valet 2018 allra helst tala om ”den svenska modellen” och ”Samhällsbygget”, kryddat med välfärdssatsningar i mångmiljardklassen.

Men i stället för att tala om alla stora välfärdsatsningar måste nu statsministern och regeringen fokusera på vilka skador IT-skandalen åstadkommit på rikets säkerhet.

Allt medan hela den samlade oppositionen hotar med misstroendeförklaring mot ett eller flera statsråd.

Hela den politiska spelplanen har plötsligt blivit förändrad.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.