Debattinlägg

Jag böjer mig inte för mediernas ramaskri i våldtäktsmålet

Publicerad
VÅLDTÄKT ·

Ralf G Larsson om varför han friade den våldtäktsåtalade:

VÅLDTÄKT Om tanken inte har slagit honom, att hon inte vill ha sex med honom, då har han inte heller haft något uppsåt att göra det som han gjort. Han ska då också frikännas. Jag förstod redan när jag tog mig an detta mål, att det skulle bli ett ramaskri vid ett frikännande, skriver domaren i det uppmärksammade målet vid Lunds tingsrätt, Ralf G Larsson. 

I debatten efter domen vid Lunds tingsrätts där en 27-årig man frikänts för våldtäkt, finns det anledning för mig såsom rättens ordförande i målet att försöka förklara frikännandet.

När någon ska dömas i ett brottmål i Sverige – och i alla rättsstater – ska åklagaren bevisa att det som åklagaren påstår ska ha hänt, också verkligen har ägt rum. Det brukar kallas den objektiva sidan av gärningen. Men dessutom måste åklagaren bevisa att den åtalade haft för avsikt (uppsåt) att göra detta. Och detta brukar man säga är den subjektiva sidan av gärningen.

Inte så sällan frikänns personer i våra domstolar för olika brott där allt är bevisat på den objektiva sidan, men där det däremot brister på den subjektiva sidan. Det kan vara fråga om en påstådd misshandel där en kvinna faktiskt har skadat en man med en kniv, men där det aldrig varit hennes avsikt att skada mannen. Hon kanske endast ville skrämma honom. Då lär hon också frikännas för misshandelsbrottet.

Om vi återgår till det aktuella våldtäktsmålet, var det klarlagt att merparten av det som åklagaren påstod skulle ha hänt också hade ägt rum. Men det räcker som sagt inte. Dessutom måste gärningsmannen haft för avsikt att begå handlingarna mot hennes vilja. Kvinnan har på ett alldeles tydligt sätt gjort klart för mannen i åtminstone sex fall att hon inte vill gå med på det som han hade för avsikt att göra. Det var bl a fråga om ömsesidigt oralsex och analsex, och vid varje sådant tillfälle har han inte fullföljt det som han önskade göra.

Jag, som har suttit och lyssnat på vad mannen och kvinnan har sagt i domstolen ­- och det har ju faktiskt ingen av dem gjort som nu ger sig in i denna debatt – är inte säker på att mannen förstod att kvinnan inte ville vara med på allt det andra heller. Då ska en god domare också frikänna. 

Susanna Eriksson skriver i sin debattartikel just det som tingsrätten har tagit fasta på ”men tanken verkar inte ha slagit honom att hon egentligen inte alls ville ha sex med honom.” Det är ju just det målet handlar om. Om tanken inte har slagit honom, att hon inte vill ha sex med honom, då har han inte heller haft något uppsåt att göra det som han gjort. Han ska då också frikännas. Det är så en rättsstat fungerar och det är så en rättsstat ska fungera om jag ska vara en del av rättsväsendet.

Jag förstod redan när jag tog mig an detta mål, att det skulle bli ett ramaskri vid en frikännande dom. Denna risk får aldrig hindra en domare från att frikänna när bevisningen inte håller. Men kan det som just nu händer i massmedia och sociala medier möjligen skrämma mindre erfarna domare att anpassa sig till media, så är vi på ett sluttande plan.

Nästa gång handlar det om din son eller din bror som sitter i domstolen, och då vill du säkert att domaren inte ska falla undan för det massmediala trycket.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.