Till vänster Jiang Millington. Foto: Studio Fotodela / Claudio Bresciani
Debattinlägg

”Förövare ska inte kunna skrämma barn till tystnad”

Opinion ·

”Nu bryts tystnaden med #metoo även för oss som upplevt det mest tabubelagda. När vi sätter ord på det, då finns det. Nu behöver samhället möta upp de barn som efter #metoo börjat våga vittna”, skriver Jiang Millington.

Om debattören

Jiang Millington
Debattör

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

När jag var liten hade andra sex med mig. Ingen av dem var en ful gubbe utan tonårspojkar, förvärvsarbetande småbarnspappor, ungkarlar, svenskar, kristna, muslimer – så många att de utgjorde ett rätt bra tvärsnitt av samhället.

Den enda gemensamma nämnaren är att de var män och vare sig deras etniska, religiösa eller kulturella tillhörighet gjorde övergreppen mildare eller värre.

Mest skada gjorde de som tog inte bara min kropp, utan min tillit. De som jag brydde mig om och såg upp till. De kunde få mig till vad som helst. Inklusive att försvara och skydda dem.

Tystnaden är förövarens bästa vän, tillsammans med andras vägran att ta in att de som begår grova sexuella övergrepp på barn också kan vara hyggliga, välfungerande vem-som-helst.

SBU:s enkäter visar att 7-14 procent av flickor under 18 utsatts för påtvingat samlag. Förra året lagfördes 115 våldtäkter mot barn, vilket motsvarar 4 procent av de mål som leder till åtal. Vi pratar om promille i antalet våldtäkter på barn som leder till fällande dom.

Nu bryts tystnaden med #metoo även för oss som upplevt det mest tabubelagda. När vi sätter ord på det, då finns det.

Upprättelse av ett tillintetgjort jag startar möjligheten att läka. Mängden berättelser ger skydd.

Nu behöver samhället möta upp de barn som efter #metoo börjat våga vittna.

  1. Forskning och praktik kring förebyggande åtgärder för att förhindra övergrepp måste prioriteras. Det bästa skyddet är ett övergrepp som aldrig äger rum. Vad har hänt sedan SBU utredningen 2011 som påpekade just detta?
     
  2. Undersökningar visar att det är främst till jämnåriga barn och unga vänder sig för att berätta om övergrepp, i andra hand till förälder. Den allmänna kunskapen om vart man vänder sig, hur man anmäler och hur man stöttar behöver ökas drastiskt.
     
  3. Preskriptionstiden för sexuella övergrepp på barn måste bort! Förövare ska inte kunna skrämma barn till tystnad.
     
  4. Rättsväsendet behöver bli betydligt bättre på att lagföra våldtäkt och andra sexuella övergrepp på barn. Massiva insatser för att höja kunskapen, minska långa väntetider och öka antalet fällande domar är ett måste för att fler ska våga och orka anmäla.
     
  5. Socialförvaltningarna behöver agera snabbare vid misstanke om sexuella övergrepp på barn och beakta misstankar om övergrepp och barnens vilja, över föräldrars rätt till vårdnad och umgänge. En nedlagd anmälan eller friande dom betyder inte att den misstänkte är oskyldig utan att brott inte kunnat styrkas.
     
  6. Kompetensen kring bemötande och traumabehandling relaterat till sexuella övergrepp i barndomen behöver höjas inom sjukvård och psykiatri. Skadestånd borde kopplas till kostnaden för denna behandling, som ofta kräver år av intensiv specialistvård och därefter livslångt behov av kortare uppföljningsinsatser.

#Metoo är en revolution som sker i detta nu. Svik inte de allra mest utsatta, de allra modigaste minsta.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.