Klassrum Foto: Fredrik Sandberg / TT
Debattinlägg

”Lärarförbundet och Skolverket pekar på självklarheter”

Publicerad

SKOLAN · ”Det som debatten borde fokusera på är om det behövs ett (åttioförsta) riktat statsbidrag och/eller vem som ska leda den pedagogiska utvecklingen på området”, skriver Johan Svensk (MP).

Om debattören

Johan Svensk
Kommunfullmäktigeledamot och skolpolitiker i Haninge kommun

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skriver på SVT Opinion att Nyanlända elever är en utmaning för den svenska skolan.

Missförstå mig rätt – som Miljöpartist så håller jag med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand om de åtgärder som behövs (förutom lärarassistenter) för att få ordning på skolresultaten i Sverige. Även för de nyanlända eleverna.

I sak har Lärarförbundet och Skolverket (naturligtvis) rätt. Ökad ålder på de nyanlända eleverna och större antal av de nyanlända eleverna i högre ålder påverkar (naturligtvis) betygsnivån för hela gruppen avgångselever i årskurs nio.

Samtidigt är det så basalt så jag blir trött. Om en elev börjar svensk skola först i årskurs sex så är det (naturligtvis) en omöjlig uppgift för lärarna att utan speciella åtgärder utexaminera eleven med E i alla ämnen i årskurs nio.

Kanske inte om det är en elev i en klass på 20 men definitivt om hälften av eleverna inte kan svenska eller har en bristande skolbakgrund. Det är inget nytt under solen.

Det är (naturligtvis) rektor som beslutar om hur den inre organisationen ska se ut på skolan men speciella åtgärder finns det möjlighet till och medel till detta kommer med eleven både från staten och från kommunen.

Det som debatten borde fokuseras på är om det behövs ett (åttioförsta) riktat statsbidrag och/eller vem som ska leda den pedagogiska utvecklingen på området.

Det låter jag riksorganisationer och riksdagspolitiker debattera, men gällande nya metoder för undervisning av gruppen ”nyanlända i högre ålder med bristande skolbakgrund”, så borde Lärarförbundet kunna bidra via sina medlemmar.

Det vi lokalpolitikerna kan bidra med är också viktigt. Lärarnas status ska öka och vi i Haninge har dragit vårt strå till stacken sedan 2012 genom höga lönepåslag samt inrättande av förstelärare och lektorstjänster.

Haninge har också länge varit ledande i uppföljning av skolresultaten för att kunna vidta tidiga insatser. Och vi driver nu igenom läsa-skriva-räkna-garanti i årskurs 3.

Därmed borde mer resurser frigöras för att ta emot elever i högre ålder. Vi tittar nu även på ett samarbete med vår SFI-utbildning för att hitta modersmålslärare via snabbspår.

Och när det gäller studiehandledning på modersmålet är våra tre gymnasieskolor självförsörjande tack vare att vår lärarkår har så många andra modersmål än svenska. Inom grundskolan borde vi fundera på hur detta ska lösas på bästa sätt.

En annan nyckelfråga är resursfördelningssystemets del av skolpengen. Jag hoppas kanske på för mycket men med vår kommuns skolbudget på över 1,5 miljarder så borde vi kunna fördela resurserna på ett sätt som stöttar upp de socioekonomiska skillnaderna.

Det är som alla vet elevens socioekonomiska bakgrund som är avgörande för hur eleven lyckas i skolan om skolan inte lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag. Inte var eleven är född.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Pisa-rapporten 2013

Mer i ämnet