Vänster: Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap. Höger, riksmötets öppnande 2018 med kungafamiljen och talmännen längst fram. Foto: Göteborgs Universitet, Fredrik Sandberg/TT
Debattinlägg

Statsvetaren Hinnfors om riksdagsåret: ”Vi lever i ett nytt politiskt landskap”

Uppdaterad
Publicerad

”Vad kan vi vänta oss när riksdagen åter samlas? Ett inte alltför osannolikt scenario är att 73-punktsprogrammet i sig bidrar till att logiken kring hur partierna förhåller sig till varandra på partiledarnivå har ändrats. Ännu finns inget formellt närmande mellan M/KD/SD vilket dock ligger i tangentens riktning. I praktiken har KD redan förberett ett sådant steg. Både M och KD har dessutom lagt opinionsbildningsfokus på frågeområden som passar SD”, skriver statsvetaren Jonas Hinnfors.

Om debattören

Jonas Hinnfors
Professor i statvetenskap

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Att sammanfatta året efter valet 2018 som en politisk jordbävning är ingen överdrift. I ett halvt sekel hade partier, partimedlemmar och väljare vant sig vid att vänsterblock stod mot högerblock. 73-punktsprogrammet ställde allt detta på ända.

Även om regeringen består av enbart S/MP vilar regeringsmakten på ett omfattande policydokument mellan S/MP/C/L som ändrar hela logiken i konkurrensen mellan partierna – även om upp uppgörelsen inte kom som en blixt från klar himmel.

Olusten hos de genomliberala C och L att ge sig in på samarbete med uttalat antiliberala SD var länge uppenbar. För ett i praktiken alltmer mittenorienterat parti som S var det inte heller okomplicerat att samarbeta med V. Till slut brast de gamla konfigurationerna.

Vad kan vi då vänta oss när riksdagen åter samlas?

Ett inte alltför osannolikt scenario är att 73-punktsprogrammet i sig bidrar till att logiken kring hur partierna förhåller sig till varandra på partiledarnivå har ändrats.

De fyra fördragspartierna har investerat mycket i uppgörelsen. Nu har de anledning att faktiskt försvara den. På samma sätt har oppositionen anledning att vara kritisk.

Ju längre tiden går desto naturligare blir det för partierna att fortsätta orientera sig efter ett sådant mönster. Ännu finns inget formellt närmande mellan M/KD/SD vilket dock ligger i tangentens riktning.

I praktiken har KD redan förberett ett sådant steg. Både M och KD har dessutom lagt opinionsbildningsfokus på frågeområden som passar SD. Potentialen för något slags närmande tycks finnas.

50 års partikonflikt suddas dock inte ut i en handvändning. Det är en grannlaga uppgift att formulera politiska förslag inom 73-punktsprogrammets ramar som alla fyra samarbetspartierna kan använda för att visa att man står upp för sitt partis ideologi.

Utmaningen blir när olika syn på skatter, offentlig sektors storlek, arbetsmarknadsrelationer och på jämlikhet mellan olika grupper av människor och mellan olika delar av landet skall mötas.

Hittills har partiledningarna lyckats hitta gemensamma nämnare av typen ”hela Sverige skall leva”, men när värnskatten tas bort vid årsskiftet blir trycket stort på S att leverera reformer som kan tilltala kärnväljarna.

Om svensk ekonomi saktar in kommer olika ideologiska perspektiv att komma upp till ytan och behöva hanteras – skattesänkningar eller skattehöjningar? Låna till satsningar eller skära ner?

I den utsträckning partierna stressas av ekonomin och vidhängande traditionella vänster-högerfrågor kan de komma att fokusera på mindre kostnadskrävande men symbolladdade värderingsfrågor.

Migration, invandring, brott/straff kan då komma att dominera politisk debatt ännu mer än de gjort det senaste året.

Ett symbolladdat område, som haft en relativt undanskymd plats hos väljarna är utrikespolitiken.

Brexitkaoset innebär att EU-frågor lär bli om möjligt ännu viktigare framöver. Det skulle kunna innebära att den nya utrikesministern blir mer EU-orienterad än den världspolitiskt agerande Margot Wallström.

Troligen är dock inte denna post något som i sig varken hjälper eller stjälper samarbetet mellan samarbetspartierna. Till det är nog det nya politiska landskapet efter vinterns jordskred alltför stabilt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.