Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet och Ulrica Widsell, vice ordförande.
Debattinlägg

”Nu får privatanställd vårdpersonal tipsa media utan straff från chefen”

Publicerad

OPINION · ”Det är hög tid för de företag som inte redan har uppdaterat sin kommunikationspolicy eller utbildat sina chefer i meddelarskydd att göra det. Den chef som bryter mot meddelarskyddet riskerar – precis som den journalist som avslöjar sin källa – att dömas till fängelse”, skriver Jonas Nordling och Ulrica Widsell.

Om debattörerna

Jonas Nordling
Ordförande Journalistförbundet
Ulrica Widsell
Vice ordförande Journalistförbundet

Åsikterna i inlägget är debattörernas egna.

På lördag träder en ny lag i kraft som innebär att meddelarskydd införs för privatanställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg.

Många anställda – omkring 100 000 personer – kommer i och med lagen att få meddelarskydd.

Men det är också en lag som förpliktigar, inte minst för chefer inom dessa verksamheter.

Meddelarskydd innebär att anställda har rätt att vända sig till media med uppgifter om verksamheten.

Lagen innebär också ett förbud för chefer inom verksamheterna att efterforska källan, alltså försöka ta reda på vem som pratat med media.

Chefen får inte heller straffa den som väljer att lämna uppgifter till media. Meddelarskydd finns sedan tidigare för offentligt anställda och är då grundlagsskyddat.

Som journalist är meddelarskyddet ett viktigt arbetsredskap eftersom det är en viktig pusselbit i källskyddet – skyldigheten för oss som journalister att inte avslöja källor som vill vara anonyma. Den journalist som bryter mot källskyddet kan straffas med fängelse.

För samhället i stort är meddelarskyddet en fråga om insyn.

Genom att anställda som jobbar inom offentligt finansierade verksamheter kan slå larm om oegentligheter ser vi till att våra skattepengar används på bästa sätt och att missförhållanden kan avslöjas.

Det är också poängen med att ge meddelarskydd till anställda inom privat vård, skola och omsorg som finansierad med offentliga medel.

På den offentliga sidan finns en väl utarbetad praxis för hur chefer ska agera för att inte kränka de anställdas meddelarskydd.

Praxisen som bland annat bygger på beslut från justitieombudsmannen reglerar till exempel hur en kommunikationspolicy bör se ut.

En verksamhet som omfattas av meddelarskydd får inte ha skrivningar i policyn av typen ”alla förfrågningar från media ska hänvisas till närmsta chef eller pressavdelningen”.

De företag som har haft andra kanaler för att slå larm, till exempel visselblåsarfunktioner, måste också se över de rutinerna för att inte kränka meddelarskyddet.

Företagen har ett stort ansvar för att den nya lagen ska få det genomslag som behövs.

Det är hög tid för de företag som inte redan har uppdaterat sin kommunikationspolicy eller utbildat sina chefer i meddelarskydd att göra det.

Den chef som bryter mot meddelarskyddet riskerar – precis som den journalist som avslöjar sin källa – att dömas till fängelse.

Vi journalister är redan medvetna om fördelarna med meddelarskyddet.

Vi hoppas att företagen inom vård, skola och omsorg kommer att gå i bräschen och visa att ökad insyn är något positivt som hjälper till att utveckla verksamheten.

Det finns redan planer på att fler privata verksamheter, till exempel kollektivtrafiken, ska omfattas av den nya lagen i framtiden.

Journalistförbundet tycker att alla anställda på arbetsmarknaden ska omfattas av meddelarskydd.

Då stärks nämligen vårt öppna demokratiska samhälle ytterligare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.