President Ilham Aliyev lägger sin röst. Azerbajdzjan

”Journalister lever farligt i valtider, även på nätet”

DEBATTINLÄGG · ”Facebooks numera välkända dataläckor, de välplanerade påverkanskampanjerna mot såväl amerikanska som europeiska väljare  och nätbaserade trakasserier och hot mot journalister har präglat valrörelser runt om i världen senaste åren. Diskussionerna måste, i och med det kommande riksdagsvalet, hämtas hem till Sverige och här har vi mycket att lära av vår inte alltför avlägsna omvärld”, skriver Marcin de Kaminski och Michael Runey.

Marcin de Kaminski
Programchef - Skydd och säkerhet för utsatta MR-försvarare, Civil Rights Defenders
Michael Runey
Handläggare - Eurasien med särskilt fokus på Azerbajdzjan, Civil Rights Defenders

De digitala hoten mot demokratin kommer idag i många skepnader.

Facebooks numera välkända dataläckor, de välplanerade påverkanskampanjerna mot såväl amerikanska som europeiska väljare  och nätbaserade trakasserier och hot mot journalister har präglat valrörelser runt om i världen senaste åren.

Diskussionerna måste, i och med det kommande riksdagsvalet, hämtas hem till Sverige och här har vi mycket att lära av vår inte alltför avlägsna omvärld.

I Azerbajdzjan, ett land vi annars främst känner främst via melodifestivaler och Telia-skandaler, sker allt detta här och nu.

Idag, onsdagen den 11 april, kommer Azerbajdzjans president Ilham Aliyev nämligen bli återvald för sin fjärde mandatperiod.

Samtidigt sitter alla hans främsta politiska utmanare i fängelse, eller så väljer de att bojkotta presidentvalet.

Valet tidigarelades nyligen ett halvår, helt utan förvarning – allt för att försvåra en seriös mobilisering av ett politiskt alternativ i landet.

Länge har azeriska hackers använt sig av riktade kampanjer med skadlig programvara, sofistikerad övervakningsutrustning och rena trakasserier för att tysta de få journalister som fortfarande bevakar utvecklingen i Azerbajdzjan.

I landet, som länge legat i den absoluta botten på alla internationella pressfrihetsrankingar som görs, lever journalister farligt.

Den som rapporterar ofördelaktigt om den sittande presidenten, exempelvis i frågor rörande statlig korruption eller mänskliga rättigheter, blir utsatt för allehanda kränkningar och inte sällan antingen misshandlad av gäng utsända av lokala myndigheter eller kastad i fängelse på obestämd tid.

Kopplingen mellan de digitala och köttsliga hoten mot journalister har sällan varit tydligare.

Civil Rights Defenders har under senvintern och våren, i samarbete med bland annat den svenska cybersäkerhetsorienterade organisationen Virtual Road följt en serie online-attacker som gång efter annan drabbat oberoende azeriska journalister – baserade såväl inom landet som i exil.

Under större delar av 2017 var de fem största nyhetsportalerna som rapporterade från Azerbajdzjan blockerade och inte tillgängliga för inhemsk publik.

Men när en nationell domstol överprövade och rev upp beslutet i mitten av december 2017 eskalerade istället andra former av angrepp från ännu oidentifierade hackers.

Ungefär samtidigt fick en Baku-baserad journalist ett email med vad som påstods innehålla ett nyhetstips.

Journalisten öppnade av ren nyfikenhet mailet, men kom sedan på sitt misstag och säkrade omedelbart sin dator.

Och tur var väl det – en närmare kontroll visade senare att mailet innehöll skadlig programvara särskilt anpassad för att låsa offrets dator och kryptera innehållet, för att därigenom sabotera den journalistiska verksamheten.

Att den journalist som fått mailet var personligt utsatt bekräftades inom några timmar,  då liknande email med bilagor infekterade med samma skadliga kod kom från epost-adresser tillhörande journalistens kollegor.

Kollegorna hade fått sina adresser kapade och utnyttjade just för att den här typen av aktivitet.

Parallellt med detta fick den Berlin-baserade internetbaserade Meydan TV ett stort antal videos raderade från sin Youtube-kanal.

Youtube hade reagerat på en mängd koordinerade rapporter om upprättsintrång, och agerade utan att kontrollera sanningshalten i dessa rapporter.

Även via Facebook samordnades anmälningskampanjer mot flera azeriska aktivister och Meydan TV fick också sin Facebook-sida kapad och hela sitt socialamedie-arkiv raderat, inklusive flera hundra tusen följare.

Via Facebook skickades därtill skadlig programvara via bilagor från kapade konton tillhörande lokala azeriska aktivister, trots att dessa haft tvåfaktorautentisering påslagen.

Attackerna mot Meydan TV antog bisarra proportioner när större delen av redaktionen fick sina epost-adresser kapade och utnyttjade för automatiserade massutskick riktade till redaktionens egna adresser.

Mängden mail som alla innehöll liknande meddelanden och skadliga bilagor blev till slut så stor att redaktionen under en tid helt fick överge e-post som arbetsverktyg.

Med ett oerhört stort inflöde av skadliga email per dag var det till slut omöjligt att arbeta, men risken är också stor att ett antal relevanta tips och konversationer drunknat i den oöverblickbara mängde skräppost.

Här beskrivs bara en mindre del av de attacker Civil Rights Defenders och Virtual Road följt och analyserat, men mönstret är tydligt.

Såväl försöken att nå journalister och redaktioner med skadlig programvara, som de orkestrerade anmälningskampanjerna på såväl Youtube och Facebook har haft ett och enbart ett syfte – att sabotera fria och oberoende mediers bevakning av den politiska utvecklingen i Azerbajdzjan.

Mitt under hackerattackernas kulmen förklarade den sittande presidenten valet tidigarelagt ett halvår.

Knappast en slump – utgången får ändå sägas vara väldigt förutsägbar – men det azeriska valet har återigen visat på den utsatthet som fria och oberoende medier tvingas arbeta under när de digitala hoten blir alltfler.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

opinion

Mer i ämnet