Foto: Lars Pehrson / SvD / TT
Debattinlägg

”Julen blir kall och grym utan godhet”

Publicerad
OPINION ·

”Kritiken mot välgörenhet och ”godhet” kommer inte längre från vänster. I stället är det radikalhögern som raljerar. Godhet är där något man kan driva med, att förkasta och faktiskt, beskriva som något som självgoda människor sysslar med”, skriver Annika Hamrud.

Om debattören

Annika Hamrud
Journalist

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Julens budskap är godhet. Men godhet verkar alltid sticka i ögonen på några.

Förr var det vänstern som inte gillade välgörenhet men nu har budskapet om att det är något suspekt med godhet tagits över av högern.

Men godheten behövs om vi vill ha ett anständigt samhälle.

Jag letar reda på en kulturartikel som jag minns från en julafton på 90-talet. Numera s-märkta chefredaktören på Dala-Demokraten Göran Greider skrev då en artikel i Dagens Nyheter om det hemska med välgörenhet.

Rubriken på artikeln är ”Moralisk elit vädrar morgonluft”. Underrubriken lyder: ”Demokratin i fara när välgörenhetstanken blir på modet igen”.

Göran Greider har irriterat sig på är en artikelserie i Svenska dagbladet där man enligt Greider skrivit att ”Det är inne med välgörenhet”.

Han minns också en skrift från tankesmedjan och förlaget Timbro från 1984 av Staffan Burenstam Linder som menade att ”välgörenhetens faktiska nytta inte är det viktiga, utan i stället att den befordrar normer om generositet och personligt engagemang, och har sin grund i familjen och kristendomen”.

Greider tänker tillbaka på gamla tider när överklassen klappade fattiga pojkar på huvudet och gav dem en slant. Ett nedlåtande beteende som inte framkommer i de insamlingsgalor som många av oss numera gärna tar del av.

Som i exempelvis Musikhjälpen som i år har temat ”Barn i krig har rätt att gå i skola” och i Syriengalan som anordnas av den socialdemokratiska ledarskribenten Somar Al Naher och liberalen Lisa Bjurwald.

Artikeln har också 24 år på nacken och kritiken mot välgörenhet och ”godhet” kommer inte längre från vänster. I stället är det radikalhögern som raljerar.

Godhet är där något man kan driva med, att förkasta, det är något som självgoda människor sysslar med.

Vi som skänker när vi kan och hjälper till när vi orkar får nu olika epitet. Ett sådant är ”godhetsapostel”. Ett annat ord är ”godhetssignalering”.

När jag googlar ”godhetsapostel” hamnar ett inlägg av sverigedemokraten Nina Drakfors i topp. För ett år sedan skrev hon ett inlägg med rubriken: ”Har du drabbats av godhetsapostel-syndromet?”

Första meningen lyder: ”Godhetsapostel-syndromets fasansfulla degenerativa nedbrytande process kommer att klargöras i detta blogginlägg”.

Godhet har hos de högerradikala blivit inte bara något negativt utan det är något så hemskt att det bryter ner hela vårt samhälle. Precis som det gjorde tidigare, enligt vänsterskribenten Greider.

Raljerandet riktar sig nu mot de människor som engagerat sig för flyktingar det senaste året. Alla de människor från höger till vänster som har engagerat sig i språkcaféer och insamlingar av vinteroveraller.

Och mot dem som ger en slant till den som sträcker ut en hand eller sitter med en kopp framför sig i kylan.

Men det är inte bara hos de högerradikala som godheten nu blivit på modet att häckla. Moderaternas partisekreterare skrev för en tid sedan i Expressen om dem som ”godhetssignalerar”.

I princip använder han samma resonemang som såväl Greider då, 1992, och Nina Drakfors 2015.

En person som skrivit mycket om godhet och de svårigheter man kan ha att veta hur man ska göra rätt är teologen Ann Heberlein.

DN Kultur 2010 berättar hon om hur hon själv har svårt att vara god: ”Mina försök leder oftast till att jag känner mig smutsig, äcklad av den där sekunden av självgodhet.”

På den tiden kämpade Ann Heberlein med filosoferna, hon grottade ner sig i frågor om gott och ont och hur man ska bete sig för att inte göra ont värre när man egentligen vill gott.

En fråga vi varje dag hamnar i när vi inte vet vad vi egentligen uppmuntrar till när vi ger en slant till den gravida kvinnan som sitter och tigger på marken när det är tjäle i marken.

Nu kämpar Ann Heberlein inte längre med sig själv eller med filosoferna.

I förra numret av tidskriften Fokus får vi veta att den som ger en slant gör det av själviskhet. Vi köper oss godhet.

Hon tvekar inte en sekund. Vår gåva är ett köp av tjänsten ”känn-dig-god”.

Smaka på det. Det är ett vidrigt sätt att beskriva det som är kittet i vårt samhälle: omtanken, anständigheten, godheten.

Det är inte lätt att veta hur man ska göra. Men det är alltid anständigt att hjälpa andra.

Utan den anständigheten blir det en kall och grym jul.

Fotnot: I Opinion Live 22.00 den 15 december debatteras ämnet godhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.