Uppdrag granskning visar hur håret passerar genom fabriker och distributörer där kvinnor från landsbygden inte sällan arbetar för löner som ligger under indiska minimilöner.
Uppdrag granskning visar hur håret passerar genom fabriker och distributörer där kvinnor från landsbygden inte sällan arbetar för löner som ligger under indiska minimilöner. Foto: SVT
Debattinlägg

”Vi måste ställa krav på hårindustrin”

Opinion ·

”Jag kan säga att det ”kunde ha varit jag”. ”Kunde ha varit” som i att jag tvingades göra uppoffringar jag själv kanske egentligen inte ville. Som att klippa av mig håret”, skriver skribenten Jyothi Bousle Svahn som är adopterad från Indien.

Om debattören

Jyothi Bousle Svahn
Skribent, aktivist och ungdomsambassadör i arbetsmarknadsfrågor

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Våren 1994 adopterades jag ifrån Indien till Sverige.  Under 23 år har jag varit svensk medborgare men kärleken för mitt hemland och mina landsmän har aldrig tagit slut.

Uppdrag gransknings Hårindustrin lämnar mig i stor sorg.

Förra året hittade jag min första pappa i Indien efter 22 år. Han berättade efter vår återförening om hur han jobbat sig uppåt. Från att ha gått från extrem fattigdom på 1990-talet till att idag ha en modest pension på 3000 SEK i månaden som ska försörja fem familjemedlemmar. 

Därför kan jag säga att det ”kunde ha varit jag”. ”Kunde ha varit” som i att jag tvingades göra uppoffringar jag själv kanske egentligen inte ville. Som att klippa av mig håret.

För den som är insatt i normkritik ser nog, liksom jag, hur den etiska moralkompassen tycks försvinna när företagen och fabrikerna kapitaliserar på de fattiga.

Vi bör diskutera varför underprivilegierade grupper i globala syd tvingas göra så extrema uppoffringar, som att gå in på sin nakna hud, för att tillfredsställa västvärldens konsumenter.

Det här är inte första gången som fattiga människor i globala syd aktivt desinformeras, får försenade löneutbetalningar och erhåller mindre än värdet det uppkommit till. Vi har sett samma problem inom till exempel klädindustrin.

Hårindustrin efterfrågar egentligen något väldigt ovärdigt. Vi behöver prata om det.

Exempelvis kan frågan ställas om en person i västvärlden skulle klippa av sitt hår för pengar, om så religionen krävde det? 

Det kan tyckas vara en bagatell eftersom det handlar om något så banalt som hår – men är det verkligen så banalt när industrin värderas till miljonbelopp samtidigt som både västerländsk och indisk kultur värderar håret högt, inte bara ur en religiös aspekt.

Uppdrag gransknings Hårindustrin belyser ojämlikhet och maktobalanser. Därför vill jag att konsumenter i västvärlden ställer mer krav på vilken miljö hårindustrin bedrivs i.

Vi har sett att när sakfrågan gäller att smink testas på djur så lyssnar bolagen när vi har gått ihop och fört en kollektiv kamp. Allt fler sminkleverantörer går idag ut och säger att deras produkter inte har testats på djur.

Jag önskar att konsumenterna kunde gå samman på samma sätt när det gäller hårindustrin. För tanken att återvinna håret är egentligen en bra sak, men det skulle vara ännu bättre om det inte låg en hårresande historia bakom hårets resa till våra huvuden i västvärlden. 

Se hela granskningen i SVT Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.