Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

”Vägra bära slöja i Iran”

Foto: SVT

IRAN · ”Varför skall en kvinna som representerar Sverige bära den politiska uniformen  – uppträda som något annat än det hon är? Det är att godta och anpassa sig till den könsapartheid som finns i Iran”, skriver Amineh Kakabaveh (V).

Amineh Kakabaveh
Ordförande i Varken Hora eller Kuvad

Det sägs ofta att handel och utbyte med diktaturer främjar demokrati och mänskliga rättigheter.

Det finns i högsta grad anledning att betvivla den tesen.

Vi har inte sett några förändringar alls i länder som Saudiarabien, Iran, Turkiet med flera länder.

Aktuellt just nu är Sveriges handelsutbyte med Iran.

Vilka effekter har det långvariga handelsutbytet med Iran haft på utvecklingen där när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter?

När Mahmoud Ahmedinejad ersattes av Hassan Rouhani på presidentposten i Iran trodde tydligen en del att det inträffat en förändring till det bättre – att respekten för mänskliga och demokratiska rättigheter ökat.

Det är helt fel.

Att låta Irans president Hassan Rouhani framstå som en bättre president än sin företrädare är bara en av regimens manipulationer.

Tidigare ersattes den brutale presidenten Rafsanjani av president Khatami, som utmålades som lite mer liberal, men någon förändring blev det inte.

Det blev ”business as usual” – Iran fortsatte att mörda, fängsla, tortera oppositionella medborgare – främst fackligt aktiva, journalister, författare, konstnärer, kvinnor, kurder, andra minoritet och intellektuella.

Framträdande fackföreningsledare som sitter i det fruktade Evinfängelset är bland andra Jafar Azimzadeh för att han försökt arrangera en enkel förstamaj-demonstration.

Fackliga aktivister som Behnam Ebrahimzadeh och Rasoul Bodaghi har efter påhittade anklagelser fått ytterligare åtta respektive tre års fängelse.

Den välkände fackföreningsledaren Muhmud Salahi har åter spärrats in i Evin-fängelset trots att han är mycket svårt sjuk. ITUC och LO har förgäves protesterat dessa domar.

Kvinnornas situation i Iran är under all kritik. Att vara kvinna i Iran under i den islamiska regimen innebär förtryck dagligen och stundligen.

Det innebär begränsad rörelsefrihet, påtvingad uniform klädsel, underordning under mannen i alla sammanhang, diskriminerad i lagstiftning och rättspraxis.

Det finns en föreställning om att om man gör affärer med förtryckarregimer kan regimerna komma på bättre tankar. Och, naturligtvis, vill den iranska regimen göra affärer med andra länder, inte minst Sverige.

Goda affärer med Sverige betyder ekonomiska framgångar och ökad prestige.

Svenskt näringsliv är naturligtvis, som alltid, intresserat av att göra affärer.

Men hur är det med vår regering – eller alla våra regeringar som vi haft i Sverige sedan shahen av Iran, Shah Mohammad Reza Pahlavi, störtades 1979.

Vad har de velat? Alla har talat om att föra en så kallad kritisk dialog och göra affärer med Iran. Och affärer har det blivit, men ingen ökad respekt för mänskliga rättigheter och demokrati.

Idag reser vår näringsminister, Mikael Damberg (S), till Iran tillsammans med det svenska näringslivets representanter för ett tvådagarsbesök.

I delegationen ingår måhända kvinnor.

Det är min förhoppning att näringsminister Damberg som delegationsledare inte går med att dessa ska bära slöja, som utrikesminister Anna Lind, gjorde.

Varför skall en kvinna som representerar Sverige bära den politiska uniformen  – uppträda som något annat än det hon är?

Det är att godta och anpassa sig till den könsapartheid som finns i Iran.

Det handlar inte heller om att respektera någon annans kultur, som näringsminister Mikael Damberg (S) sa under vår debatt i riksdagens kammaren den 20 november 2015.

Det är att acceptera förtryck!

Den feministiska utrikespolitiken måste också gälla länder i Mellanöstern, Gulfstaterna, Saudiarabien med flera.

I mer än 35 år har förtrycket pågått i Iran.

Vi hoppas att detta svenska delegationsbesök i Iran innebär förbättringar av respekten för mänskliga och demokratiska rättigheter och inte slutar som tidigare – med ”business as usual”.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.