Att leva i utdragen ovisshet blir ytterligare en traumatisering för brottsoffer och anhöriga, skriver Katarina Tingström i ett debattinlägg. Foto: Henrik Montgomery/TT/Snezana Vucetic Bohm
Debattinlägg

Psykoterapeuten: ”Allvarligt problem när åklagarämbetet inte hinner med”

Publicerad

”Min erfarenhet är att många påverkas negativt i sitt sorgearbete då de tvingas vänta på rättegång och dom. De drabbade beskriver det ofta som att det bildas ett vakuum som låser möjligheten att gå vidare”, skriver psykoterapeuten Katarina Tingström i ett debattinlägg.

Om debattören

Katarina Tingström
Legitimerad psykoterapeut och präst

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Det är i slutänden brottsoffren som drabbas när tiden mellan förundersökning och åtal blir allt längre. När polisen klarar upp allt fler brott och åklagarmyndigheten inte hinner med alla åtal tvingas de som drabbats, som redan befinner sig i en svår situation, att även hantera långa väntetider.

Väntetider som står i strid med FN:s och EU:s deklarationer om brottsoffer.

Tillvaron kan snabbt förändras. Som för en mamma när hon en tidig morgon får besök av polisen och mig, prästen. Vi kommer med beskedet att hennes son har mördats under natten. Sonen har försökt förhindra ett bråk men dödats när han gick emellan.

För den avlidnes familj blir tillvaron aldrig mer densamma.

Livet kommer under lång tid att präglas av kaos, sorg och ilska.

Förtvivlat försöker de närstående skapa någon form av liv i kaoset samtidigt som de ordnar med begravningen. En mycket viktig del för de anhöriga efter dödsfallet, är att polisen finner den skyldige och att den efterföljande polisutredningen ger ett underlag så att åklagaren kan väcka åtal.

Både i mitt arbete som legitimerad psykoterapeut och som präst, har jag mött många brottsoffer.

Min erfarenhet är att ett stort antal av dem påverkas negativt i sin bearbetning och i sitt sorgearbete när de måste vänta på rättegången och domen. De drabbade beskriver det ofta som att det bildas ett vakuum som låser möjligheterna att gå vidare.

När människor utsätts för brott eller förlust av en anhörig, upplevs det av många som en djup kränkning. Ordet övergrepp används ofta i samtalen med mig.

Här fyller rättsstaten och åklagarmyndighetens arbete en viktig funktion. Genom rättsväsendets arbete blir det tydligt vad brottsoffren har utsatts för och dessutom utdelas straff för handlingen. Rättskedjan ger brottsoffren en upprättelse och synliggör dem.

Både FN och EU betonar brottsoffers behov av en rättslig process som snabbt kommer till stånd. FN:s brottsofferdeklaration slår fast att  ”Offer ska behandlas med medkännande och respekt för sin värdighet. De har rätt att få tillgång till rättsväsendet och omedelbar upprättelse,enligt vad nationell lagstiftning medger, för den skada som de har tillfogats.” Och i EU:s rambeslut om brottsoffers ställning sammanfattas  att brottsoffers behov ska beaktas och hanteras för att undvika sekundär traumatisering.

Det blir därför ett allvarligt problem när åklagarämbetet inte hinner med och väntetiderna blir långa. För de drabbade blir detta ytterligare en traumatisering i det kaos som de redan lever i.

Att inte få ett snabbt avslut på den rättsliga processen utan leva i en lång utdragen ovisshet om när rättegången kommer att äga rum och hur domslutet kommer att bli, skapar ett oerhört lidande.

Därför borde det vara självklart att när polisen får mer resurser så ska resurserna till åklagarmyndigheten öka i samma takt – för att på så sätt korta ner väntetiderna, till gagn för de som drabbas.

Ingen vinner på att ärendena blir liggande på hög hos åklagarmyndigheten.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

opinion

Mer i ämnet