Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Från vänster Annelie Nordström (FI), Victoria Kawesa, partiledare Feministiskt initiativ Lotten Sunna (FI). Foto: Pressbilder FI

”Utrikes födda missgynnas på arbetsmarknaden”

OPINION · ”Vi har en tudelad arbetsmarknad. Det gäller inte bara sysselsättning och arbetslöshet utan också anställningsform”, skriver Victoria Kawesa (FI), Annelie Nordström (FI) och Lotten Sunna (FI).

Victoria Kawesa
Partiledare Feministiskt initiativ
Annelie Nordström
Arbetsmarknadspolitisk talesperson, Feministiskt initiativ
Lotten Sunna
Socialförsäkringspolitisk talesperson, Feministiskt initiativ

Samtidigt som den svenska arbetsmarknaden lider en skriande brist på många viktiga yrkesgrupper, visar Arbetsförmedlingens pinfärska siffror att arbetslösheten ökar.

Tittar vi lite närmare på siffrorna så visar det sig vara en sanning som beror på vem du är.

Bland dem som är födda i Sverige är arbetslösheten 4 procent, medan den är 550 procent högre i gruppen som är utrikes födda, 22 procent.

Och det är också den gruppen som gör att arbetslösheten ökar. Inom etableringsuppdraget ökar arbetslösheten med en tredjedel, samtidigt som den fortsätter att sjunka för andra grupper som inrikes födda och ungdomar.

Vi har en tudelad arbetsmarknad, något som Arbetsmarknadsekonomiska rådet konstaterar i en färsk rapport. Det gäller inte bara sysselsättning och arbetslöshet utan också anställningsform.

Ungdomar, utrikes födda, kortutbildade, anställda i jobb med låga kvalifikationskrav och personer med låga färdighetsnivåer är oftare visstidsanställda än andra grupper.

Överrepresentationen av dessa grupper är större i Sverige än i andra länder jämförbara länder.

Allvarlig diskriminering av utomeuropiska personer på arbetsmarknaden finns redan belagd i ett stort antal studier och är ett stort samhällsproblem.

Den kraftiga ökningen just nu skulle dock kunna tyda på att de som kom i tidigare års flyktingvågor har kommit en bit på väg i etableringen i Sverige. Som många pekat på är det centralt för inkludering i det nya landet att komma ut i arbetslivet.

De kunskaper som finns bör snabbt valideras och kompletteras för att bli gångbara på arbetsmarknaden. Allt annat är ovärdigt.

De så kallade matchningsproblemen blir samtidigt alltmer påtagliga och många verkar förvånade. Fi har länge observerat att det finns stora brister vad gäller helhet och sammanhang i arbetsmarknadspolitiken.

Det har pratats om kompetensförsörjningsproblem som någonting som kommer i framtiden, men de är redan här!

Grunden till dagens problem lades redan i början på nittiotalet då man bestämde att alla program på gymnasiet ska vara treåriga, även de yrkesförberedande och att alla unga ska få gå det program man önskar.

På så sätt får man de unga att tro att ett studieförberedande program ska ge dem bättre möjligheter i framtiden. Samtidigt tog man bort alla så kallade specialkurser på gymnasiet, de som tidigare innebar att man efter ett studieförberedande program kunde gå en 40 veckors kurs för att bli till exempel undersköterska.

I stället skulle Komvux sköta detta menade man. I nästa steg drogs det ner på statsbidrag till Komvux och antalet platser minskade radikalt.

Parallellt med detta ser vi också höga pensionsavgångar, vilket inte heller var någon överraskning. Det har funnits tid att planera för så kallad kompetensförsörjning.

Nu fattas det i stället tusentals lärare, undersköterskor, elektriker, sjuksköterskor, ingenjörer, tekniker och många fler yrkeskategorier.

En hel del av dem som kommer till Sverige har kunskaper och erfarenheter inom de områden där vi har kompetensbrist. Utan dem som flytt till Sverige från Finland, Ungern, Chile, Mellanöstern och Balkan hade situationen redan varit alarmerande.

Vi har anledning att vara ödmjukt tacksamma. Ytterligare resurser måste därför satsas på validering, av både utbildningar från hemlandet och erfarenheter från vardagslivet som kan byggas på.

Stora satsningar behövs också på yrkesutbildningsplatser såväl på kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan som på universiteten, så att såväl ungdomar och vuxna födda i Sverige som de hitflyttade får tillgång till utbildning på områden där bristerna är stora.

Äldre kan omskolas.

Vi bör ta till vara på de resurser människor är och sluta stirra blint på utbildningskostnader. Att utbilda är en investering i vår gemensamma framtid.

En framtid som innefattar alla som bor i det här landet. Oavsett födelseland.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.