Foto: TT
Debattinlägg

”Inför hårdare straff för rattfylla”

Brott och straff ·

”Tanken är att en gärningsman som vid två separata tillfällen dömts för mycket grova brott och trots detta begår ett ytterligare brott av samma typ, helt enkelt är en sådan stor fara för samhället att det finns skäl för frihetsberövande under en längre period”, skriver Kent Ekeroth (SD).

Om debattören

Kent Ekeroth
Rättspolitisk talesperson (SD)

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Denna veckas Kalla Fakta handlade om att påverkade bilister inte stoppas från att gång på gång skada andra människor i trafiken.

Rattfylleri under påverkan av alkohol och narkotika är ett allvarligt brott, där bilisterna inte bara utsätter sig själva för livsfara, utan även sina medtrafikanter.

Cyklister och fotgängare, barn som vuxna. De riskerar alla att bli offer för denna typ av brottslighet.

Under 2014 valde åklagare att inte väcka åtal i 429 fall där personer kört bil under påverkan av alkohol, och 2332 fall av misstänkt drograttfylleri lades ner.

Systemet med åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning måste ses över för att undvika att fall bara läggs ned. Konsekvenserna kan som visat bli ödesdigra och det skickar också helt fel signaler utåt.

Dessutom måste trafikbrottslagen ändras så att trafiksäkerheten väger mycket tyngre än idag, vid bedömning om ett fordon kan beslagtas och anses vara förverkat.

Sverigedemokraterna har föreslagit att ett fordon som använts vid brott enligt lagen bör förklaras förverkat, om det är vad som behövs för att förebygga fortsatt brottslighet av samma typ, och förverkande inte är oskäligt.

Högsta Domstolen har valt att upphäva underinstansers domar i fall av sådan karaktär, för att istället låta gärningsmannen behålla sitt fordon, med hänsyn till den dömdes ekonomiska situation och bilens värde.

På det sättet har personer kunnat fortsätta utsätta både sig själva och sin omgivning för livsfara, trots att de vid upprepade tillfällen dömts för grovt rattfylleri och fått sina körkort indragna.

En sådan åtgärd är extra viktig i de fall då gärningsmannen tidigare gjort sig skyldig till liknande brott.

Trots att regeringen delar bedömningen att det finns en ökad risk för återfall i denna typ av brott, så vill de inte lägga till grov vårdslöshet till trafikbrottslagen paragraf 7, som berör området ifråga.

Detta på grund av att lagen inte förutsätter att brottet begås av en förare av ett motordrivet fordon. Men detta kan ju självfallet regleras för att förtydliga vad det rör sig om.

I Sverige ges dessutom mängdrabatt vid upprepad brottslighet.

Det innebär att ju fler brott en person begår, desto mindre blir påföljden för varje efterkommande brott. Det nuvarande systemet har uppenbara brister och måste ses över.

För Sverigedemokraterna innebär ansvar att aktivt agera, därför föreslår vi konkreta åtgärder för ett säkrare samhälle.

För att kunna fastställa ett påtagligt förlängt straff som följd för en gärningsman som begått flera brott, vill vi införa ett minimistrafftillägg i den gemensamma straffskalan för flerfaldig brottslighet.

Sverigedemokraterna vill också ge samhället möjlighet att tydligare väga in det faktum att en person begått väldigt många brott när påföljd ska bestämmas, detta genom ett utökat maximitillägg.

Har en person begått flera grova brott och sedan blir ställd inför rätta, kan det vara behövligt att frångå regeln om strafftillägg. Då ska kumulationsprincipen kunna användas, där brottslingen får sina straff adderade på varandra.

Ett ytterligare förslag från vår sida är att införa principen om ”tredje gången gillt” för riktigt allvarlig brottslighet.

Tanken är att en gärningsman som vid två separata tillfällen dömts för mycket grova brott och trots detta begår ett ytterligare brott av samma typ, helt enkelt är en sådan stor fara för samhället att det finns skäl för frihetsberövande under en längre period.

Till nästa år är vi öppna för att även inkludera grova trafikbrott till dessa förslag, vilket skulle minska handlingsutrymmet för de som gång på gång utsätter andra för fara genom att köra alkoholpåverkade.

Deras fordon skulle i högre grad beslagtas, fler åtal skulle kunna inledas och längre straff dömas ut.

Att underlätta vidtagandet av sådana åtgärder är sannerligen inte för mycket begärt när man beaktar det enorma lidande som en rattfull kan orsaka oskyldiga människor.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.