Foto: JIM WATSON/AFP/TT
Debattinlägg

”Valet kommer att avgöras av vem som kan skrämmas mest”

Publicerad

”Det är olyckligt att det här valet sannolikt kommer att avgöras av vem som kan skrämma upp sina anhängare mest, snarare än av vem som kan inspirera dem – och det är ännu mer deprimerande att tänka på hur denna trend kan påverka valet 2020”, skriver svensk-amerikanen David Landes.

Om debattören

David Landes
Landes är född i USA och sedan 1999 bosatt i Sverige. Han har bland annat arbetat i Washington och på svenskbaserade The Local, en webbtidning med fokus på engelskspråkiga nyheter från Sverige, Tyskland, Frankrike, Spanien, Schweiz, Norge, Danmark, Österrike och Italien. Idag arbetar han på contentbyrån Tale i Stockholm.

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Valdagen i USA är äntligen här. Och insatserna verkar vara högre än någonsin.

Normalt är USA:s mellanårsval en ganska oinspirerande affär. Historiskt sett går bara cirka 40 procent av de amerikanska väljarna och röstar i valet (jämfört med cirka 55 procent när en president ska väljas).

Om just deras guvernör eller senator inte är aktuell för omval, brukar många amerikaner, historiskt sett, inte ens bemöda sig att rösta i mellanårsvalet.

Men alla förväntar sig (hoppas?) att det kommer att bli annorlunda det här mellanårsvalet.

Varför? Jo, eftersom detta är det första valet efter det att Donald Trump valdes till president 2016, tror många att dagens omröstning kommer att bli något av en folkomröstning om hans popularitet; att resultaten antingen kommer att stärka demokraters påståenden om att landet går i fel riktning – eller visa att republikanerna verkligen är i färd med att göra ”America great again”.

Valspurten har också varit unik på grund av den laddade, stridslystna och rentutav av våldsamma retoriken.

Kavanaugh-nomineringen, rörbomber till Trump-kritiker, och en massaker i Pittsburgh, har skapat en ovanlig fond som har gjort väljarkåren på helspänn.

Lägg till därtill berättelsen om en ”migrerande karavan” – och det blir lätt att förstå att väljarna kommer att ha mycket att fundera på när de närmar sig röstlokalerna.

Med allt detta i åtanke, vad borde åskådare i Sverige tänka på när man försöker förstå betydelsen av dagens mellanårsval?

För det första är valdeltagandet, som sagt, generellt lågt, så även en liten uppgång i utdelningen kan få stor inverkan. Och det är den som lyckas mobilisera flest ”passiva” väljare som kommer att gå segrande ur detta.

Traditionellt är det partiet som innehar presidentposten (och kanske ett av representanthusen) inte lika motiverat att skydda sin ställning så som motståndaren är att försöker ta tillbaka makten.

Den här kampanjperioden har demokraterna arbetat hårt för att mobilisera väljare. Man spelar på sympatisörers rädsla för vad två, fyra eller sex år av okontrollerad Trump-märkt republikanism skulle betyda för landet.

Republikaner hoppas i sin tura också att rädsla kommer att motivera anhängarna att rösta.

Rädsla för osäkra gränser, hårdare vapenlagar och ”socialistiska” politiska åtgärder på hemmaplan, sägs hota de framsteg som Trump har gjort för att främja en konservativ nationalistiska agenda.

Det är olyckligt att det här valet sannolikt kommer att avgöras av vem som kan skrämma sina anhängare mest, snarare än om vem som kan inspirera dem – och det är ännu mer deprimerande att tänka på hur denna trend kan påverka valet 2020.

En annan viktig fråga är huruvida demokraterna ska ta tillbaka representanthuset.

De flesta observatörer förväntar sig inte att de ska återta senaten, men många tror dock att de borde kunna återfå kontrollen över kammaren.

Om de gör det kommer de åtminstone kunna sakta ner den republikanska lagstiftningsagendan. Och även om de praktiska effekterna inte är så dramatiska (en redan långsam lagstiftningsprocess kommer helt enkelt att bli ännu långsammare), finns det ett viktigt symboliskt värde i en seger. En seger som borde ge demokrater ökat självförtroende.

Fler kvinnor står dessutom på röstsedlarna än tidigare val – och hur det går för dem kommer att vara viktigt för att analysera de övergripande resultaten.

Om fler kvinnor lyckas kan det bana väg för en något annorlunda ton de närmaste två åren.

Återigen, medan de praktiska effekterna kan vara marginella, skulle en ny årgång av segrande kvinnliga lagstiftare skicka en viktig och inspirerande signal om amerikansk politik i #metoo-tider.

De flesta observatörer tror att valdeltagande kommer att bli högre än normalt, men om så inte blir fallet kommer båda republikaner och demokrater att behöva tänka över hur de kommunicerar och mobiliserar sina anhängare.

Men förutsatt att valdeltagande går upp, blir det intressant att jämföra vilket parti som har ökat mest och hur mycket.

Om till exempel valdeltagande överstiger 50 procent, skulle det i sig vara historiskt och bevisa att medborgerligt engagemang i USA inte är dött trots allt.

Men om en eventuell ökning blir till republikanernas fördel, kan det leda till att uppgivenheten ökar bland Trump-motståndarna och få fler människor att känna osäkerhet kring USA:s framtid.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Mellanårsval i USA 2018

Mer i ämnet