Debattinlägg

”Kommunerna bortprioriterar ungas rätt till en meningsfull fritid”

”105 kommuner blir inte godkända utelivskommuner för unga, enligt Ungdomens Nykterhetsförbunds kommunrankning. Kommunerna själva tror att de är bättre än någonsin, vilket vårt resultat visar att de inte är”, skriver Isabelle Benfalk.

Om debattören

Isabelle Benfalk
Förbundsordförande för Ungdomens Nykterhetsförbund

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Undersökningen har vi gjort sedan 2012 och årets resultat lämnar mycket att önska.

Totalt sett fick 93 kommuner godkänt vilket är en minskning från föregående år med 19 kommuner. Dessutom är det 105 kommuner som inte ens får betyget godkänt, vilket är en ökning med 18 kommuner från 2017.

I undersökningen har 83 procent av kommunerna uppskattat att de är bra eller mycket bra på att erbjuda unga ett bra uteliv, vilket är en ökning från förra årets 67 procent. Samtidigt visar årets resultat att det endast är 47 procent av kommunerna som fått godkänt.

Detta är så klart en utveckling värd att oroa sig för. Frågan som kommunerna borde ställa sig är varför de tror att de är bättre än vad de faktiskt är.

Ett annan oroväckande utveckling som synliggjordes i årets rapport är att ungas möjligheter till inflytande minskar.

Kommuners satsningar på att öka ungas inflytande över sin fritid har gått varierat över åren.

Det har varit som lägst 44 procent (2015) och som högst 57 procent (2014).

I år har 45 procent av kommunerna strategier och handlingsplaner för att öka ungas inflytande, vilket är mycket nära lägstanivån och representerar en minskning även sedan föregående år då 49 procent av kommunerna arbetade med frågan.

Varje år mäter Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning ungas drogvanor och för 15-åringar har trenden varit tydlig sedan mitten 00-talet, unga dricker mindre. Nu kan vi också se att äldre ungdomar, 17-åringar, börjar gå i samma riktning.

Vad som ligger bakom den här utvecklingen är inte givet.

Hur unga umgås tros vara en bidragande orsak till att alkoholkonsumtionen går ner, i och med att många numera umgås digitalt. Andra orsaker som det spekuleras kring är den allmänna hälsotrenden och en ökad medvetenhet om alkoholens skadeverkningar.

När anledningen till att ungdomar dricker mindre alkohol inte är uppenbar är det svårt att veta vad som faktiskt påverkar ungas konsumtion.

Det gör det också lätt att slå sig till ro och uppvisa en naivitet gällande att den positiva utvecklingen kommer fortsätta.

Från UNF:s sida har vi under ett antal år tryckt på för att vi som samhälle inte får nöja oss nu.

Vi måste alla fortsätta med de gemensamma insatser som bidrar till att ungas nykterhet blir en verklighet och inte bara en tillfällighet i statistiken. Kommunerna kan med olika satsningar fortsätta den positiva utvecklingen.

Det är ett faktum att unga är vår framtid och kommer sätta agendan för Sveriges utveckling. Sveriges kommuner behöver ta ansvar för att unga ska ha ytor att träffas och utvecklas på, och inte bara på någon enstaka vardag i veckan.

Aldrig har unga varit så politiskt intresserade som idag, det behöver kommuner ta på allvar. Skapa fler plattformar för ungas inflytande och ta tillvara på det engagemanget som finns.

Idag dricker unga mindre, men kommunerna prioriterar dem inte och minskar deras inflytande. Det sätter stopp för förutsättningarna att fortsätta den positiva utvecklingen, snarare bidrar kommunerna till att ungas konsumtion riskerar att öka igen.

UNF:

Ungdomens Nykterhetsförbund, UNF, är Sveriges främsta ungdomsorganisation som arbetar för en nykter livsstil hos unga. Vi har funnits sedan 1970 och UNF har idag runt 5 000 medlemmar fördelat på över 100 föreningar runt om i Sverige. UNF:s vision är en demokratisk och solidarisk värld fri från droger. Mer information finns på unf.se/kommunrankningen-2018.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.