Foto: TT/SVT
Debattinlägg

”Könsstympning av flickor är allas tragedi”

Publicerad

KÖNSSTYMPNING · ”Vi behöver erkänna att könsstympning finns här och nu, i Sverige, och fokusera på lösningar och kontinuitet i arbetet, något som i dagsläget saknas”, skrev Bayan Nasih på SVT Opinion i september 2016.

Om debattören

Bayan Nasih
Socionom och sakkunnig om könsstympning

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

Alla former av könsstympning är en tragedi och det sker i tystnad världen över. Den drabbade är ett barn som är född som flicka.

Könsstympning är ett brott mot ett barns integritet och mänskliga rättigheter och därför är regeringens beslut att inrätta en jämställdhetsmyndighet ett hopp om att det blir samordning och utveckling av arbetet i hela i Sverige.

Som aktivist mot könsstympning välkomnar jag denna myndighet.  

Sverige var först i Europa med att ta ställning mot könsstympning med en specifik lag från 1982 som förbjuder alla typer av könsstympning. Nu har lagen fyllt 34 år men kunskap om lagen saknas fortfarande i samhället, dessutom varierar kunskapen från kommun till kommun.

Sverige saknar fortfarande en nationell handlingsplan och nationella strategier för att utveckla och följa upp arbetet som gjorts hittills. Uppmärksamheten kring arbetet har gått upp och ner som en berg och dalbana i Sverige under de senaste 30 åren.

Det har funnits flera regeringsuppdrag och olika projekt, men aldrig något stadigt och kontinuerligt. Kunskap har samlats och försvunnit på grund av brist på uppföljning och vidareutveckling bortom projektform.

Vi behöver erkänna att könsstympning finns här och nu, i Sverige, och fokusera på lösningar och kontinuitet i arbetet, något som i dagsläget saknas.

Erfarenheten från unga, könsstympade flickor i Sverige är att samhället sviker och glömmer dem, om de själva inte söker hjälp.

Under de senaste tio åren som jag har engagerat mig i frågan om könsstympning upplever jag att flickor får lida i det tysta eftersom det saknas instanser och engagemang för att bevaka könsstympade flickors och kvinnors intressen.

För att inte svika de 38 000 könsstympade flickor och kvinnor som finns i Sverige samt de 19 000 minderåriga flickor som ligger i riskzonen, behöver samhället, ansvariga politiker och beslutsfattare bestämma sig för hur arbetet ska organiseras och systematiseras. Bland annat behöver det tillhandahållas adekvat vård och stöd, både till de drabbade och till de som riskerar att könsstympas.

I dagsläget är könsstympning inte integrerat i det dagliga arbetet inom olika myndigheter utifrån behoven.

Däremot sker vissa positiva förändringar tack vara regeringens senaste uppdrag mot könsstympning ur barn och ungdomsperspektiv där länsstyrelsen Östergötland håller igång arbetet på olika nivåer. Fler och fler myndigheter vill öka sina kunskaper om könsstympning och hedersvåld på lokal nivå.

Sverige behöver bli ännu tydligare och visa att vi tar ansvar och inte sviker barn och unga som är utsatta eller riskerar att bli utsatta för könsstympning.

Min förhoppning är att regeringen beslutar om en ny jämställdhetsmyndighet som kan utveckla och bevaka arbetet mot hedersvåld, inklusive könsstympning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Könsstympning

Mer i ämnet