Nej, bär ersätter inte mjölkprodukter som näringskälla!
C-vitaminrika bär är är däremot ett bra komplement till maten från korna, som under årtusenden utgjort den näringsmässiga basen för överlevnad här i Norden.
Att som David Stenholtz, ordförande i ”Läkare för framtiden” som skrivit en debattartiikel på SVT Opinion, ställa mjölkproduktion mot bärproduktion är okunnigt och nästan lite stolligt.
Organisationen Läkare för framtiden är en svensk kopia av den amerikansk förebilden CSPI, en dåligt kamouflerad propagandaorganisation för veganism.
Veganismen bär på en förhoppning att mänskligheten skulle kunna försörja sig hållbart utan inblandning från våra husdjur. Engagemanget hämtar sin energi från den respektlösa djurhållning som länge präglat jordbruket, och som dessutom bara blir värre och värre för varje år som går.
Det finns inget försvar för all denna dåliga djurhållning och dess förödande miljökonsekvenser.
Men all denna klandervärda djurhållning ger oss inget motiv att undvika den sällsynta hedervärda djurhållningen som är positiv för djuren, miljön och folkhälsan.
Den okunskap som orsakas av bristande förståelse för naturens komplexitet drabbar inte bara veganer. Kornas viktiga roll som livsuppehållande matjordsbyggare förefaller vara en hemlighet för de allra flesta.
För i praktiken är det just korna som erbjuder oss den bästa möjligheten att restaurera våra ekosystem och flytta tillbaka överskottet av kol från atmosfären till matjorden där det hör hemma.
Det kreaturslösa jordbruket (oavsett om det är ekologiskt eller konventionellt), kan faktiskt beskrivas som ett systematiskt förhindrande av fotosyntes och biologisk mångfald.
En destruktiv verksamhet där jordarna blir alltmer beroende av industrins tillsatsmedel.
En ändamålsenligt utformad mjölkproduktion däremot, som låter våra kor äta gräs istället för spannmål, soja och majs, utgör den enskilt viktigaste förutsättningen för ett hållbart jordbruk, och det särskilt här i Norden.
Stenholtz bygger sedan sitt debattinlägg på att skylla den höga frekvensen av hjärtsjukdom hos innevånarna i finska, norra Karelen på mättat fett från mejeriprodukter.
Problemet för denna tolkning är att finnarna i södra Finland åt precis lika mycket mättat fett från mejeriprodukter men hade betydligt lägre nivåer av hjärtsjukdom.
Om vi tittar på europeisk statistik för konsumtion av mättat fett och hjärtsjukdom så är sambandet solklart. Ju mer mättat fett ett land konsumerar, desto mindre hjärtsjukdom.
Kornas betydelse för restaureringen av våra ekosystem är så stor att vi egentligen skulle behöva mångdubbla antalet betesdjur i landskapet även om det hade varit så att maten från dessa djur skulle ha gjort oss sjuka.
Vilken tur då att de människor som förr åt sina grönsaker tillsammans med färsk obehandlad mjölk, smör, grädde, ost och kött var särdeles friska och starka.