Ulrika Lindstrand och Birgitta Ohlsson. Foto: Pernilla Pettersson, Bertil Ericson / TT

”Kvinnor väljer bort ingenjörsyrket av fel skäl”

OPINION · ”Vi behöver lyfta fram teknikens och ingenjörens roll inom samhällsutveckling och klimatarbetet. Det måste synas att det är ingenjörer som räddar världen”, skriver Ulrika Lindstrand och Birgitta Ohlsson.

Ulrika Lindstrand
ordförande, Sveriges Ingenjörer
Birgitta Ohlsson
Utrikespolitisk talesperson och riksdagsledamot (L)

”Det känns som ett ensamt arbete
– och jag är nog inte tillräckligt bra på matte.”

”Jag vet knappt vad en ingenjör är.”

Kan du tänka dig en framtid som ingenjör?
Bland kvinnor som fått frågan svarar många som ovan.

Andelen kvinnor på tekniska utbildningar har under de senaste decennierna legat på låga 25–30 procent och nu kan vi läsa att de sjunker under de nivåerna på flera lärosäten.

Det håller inte att många av de med bäst förutsättningar i den nya generationen ingenjörer faller bort, antingen för att de inte tror att de kan, eller för att de har en felaktig bild av yrket.

Med en större andel kvinnliga ingenjörer skulle den ekonomiska jämställdheten öka eftersom ingenjörsyrket är förhållandevis välbetalt. Fler kvinnor skulle få den ökade frihet som en egen bra inkomst innebär.

Det börjar tidigt. Kvinnor sorteras bort eller sorterar bort sig själva från en framtid som ingenjör redan i skolan.

Det beror framför allt på matten.

Vi matas med myten att matte är krångligt och svårt, att det är något som bara de allra smartaste är bra på. Den som redan är bra på matte får hög status.

Men risken att misslyckas och verka dum avskräcker andra från att ens försöka. Ofta förstärker skolan detta med vardagsfrånvända räkneuppgifter och bilden av den matteintensiva ingenjörsbanan som tuff.

Att flickor och pojkar möts av olika förväntningar och behandlas på olika sätt påverkar också.

Ett gott resultat hos en flicka är kopplat till att hon arbetar hårt, medan en pojkes goda resultat är kopplat till matematisk talang.

Det ger kvinnor oförtjänt dåligt självförtroende. Även när de har lyckats bra och uppnår högsta betyg fortsätter de att tvivla på sin förmåga.

Den som bildgooglar ordet ingenjör möts av män i hjälmar – en bild många kvinnor har av ingenjörsyrket.

Kvinnor vill ofta jobba med andra och ha ett yrke där de förbättrar samhället – något de inte förknippar med ingenjörsyrket. Ingenjörsyrket framstår som svårt och ensamt där man grottar ner sig i detaljer.

Så vad bör göras?

Resultat från Sveriges Ingenjörers projekt KOOLT och Teknikcollege visar att mer vardagsnära och verklighetsbaserad undervisning både främjar teknikintresset och ger tjejer en mer positiv bild av yrket.

En annan lärdom är betydelsen av förebilder. Undervisningen behöver kopplas till verkligheten, till levande ingenjörer av kött och blod. Det blir extra betydelsefullt för kvinnor där steget ofta är längre att se sig själv i rollen.

Vi behöver lyfta fram teknikens och ingenjörens roll inom samhällsutveckling och klimatarbetet. Det måste synas att det är ingenjörer som räddar världen. Därför behövs det mer satsningar som ger elever möjligheten att möta ingenjörer i deras vardag.

Satsa på fler förstelärare i matte. Riktigt skickliga pedagoger med djupa kunskaper kan göra matematiken levande och tillgänglig.

Med duktiga mattelärare ökar också chansen för fler att hitta glädjen och självförtroendet i ämnet och skaffa kunskaperna som gör att de vågar satsa på en framtid som ingenjör. Det är ett ansvar för både stat och kommun.

Vi har inte råd med att så många kvinnor väljer bort en framtid som ingenjör, för att de tror att de inte kan räkna eller har fått en nidbild av ingenjörsyrket.

Ge kvinnor en bättre chans att välja rätt. Det skulle världen, jämställdheten och alla duktiga flickor tjäna på.

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.