Varje år betalas miljarder ut i skatteåterbäring, men inte alla får de pengar de har rätt till. Så många som 800 000 av alla svenskar som deklarerade under 2019 har inte anmält något mottagarkonto till Skatteverket, och riskerar således att i slutänden gå miste om sin skatteåterbäring.

Sedan 2017 har Skatteverket upphört med att automatiskt skicka utbetalningskort till dem som inte själva uppgett ett mottagarkonto för skatteåterbäring.

Det gäller framför allt personer som saknar e-tjänsten Bank-ID. Till den gruppen hör främst utvandrade svenskar och unga som är nya på arbetsmarknaden.

Pengarna som skulle betalas ut blir istället liggande på skattekontot i upp till tio år. Därefter tillfaller de statskassan. Vid årsskiftet väntas 45 000 personer på detta vis missa innestående skatteåterbäring om sammanlagt cirka 23 miljoner kronor.

Utöver detta går många, som signerar deklarationen utan ändringar för tidigare utbetalning, miste om berättigade avdrag.

Den bortglömda skatteåterbäringen är bara ett exempel bland många på hur stora belopp försummas genom passivitet.

Gnagande samvete över oöppnade pensionsbesked, fondvalet som aldrig blir av, oförhandlade räntor och avtal, dubbelförsäkringar och konsekvenserna av merkostnader för oreflekterade val och vanor är vardag för många.

Det gäller dem som har det snålt lika väl som dem som håller det ifrån sig bara för att man har möjlighet att göra det.

Det finns alltså mycket att tjäna på att gå emot invanda mönster, och kanske osäkerhet, på det privatekonomiska planet.

Värdet av pengarna som finns att ta vara på kan översättas i tid, upplevelser, nya möjligheter eller förbättrade livsvillkor. Om bara inte privatekonomi var ett så laddat område. Låt inte kostnaden ha varit förgäves.

Pengar är inte allt. Men finansiella baskunskaper och ekonomiskt självförtroende hänger ihop med allmänt välbefinnande, lägre generell stress, med mer genomtänkta beslut och känslan av att kunna påverka sina förutsättningar både idag och för sitt framtida jag.

Samtidigt anser sig endast drygt hälften av unga vuxna under 30 vara tillräckligt insatta i och kompetenta kring sin egen ekonomi och personliga, finansiella beslut.

Privatekonomiskt kunskapskapital blir allt mer en tydlig jämställdhets- och folkhälsofråga, och därmed också en klassfråga.

Ändå lyser dessa kunskaper med sin frånvaro i svensk skola, undantaget ett översiktligt avsnitt i grundskolans allra minsta ämne, Hem- och konsumentkunskap, samt gymnasiets Samhällskunskap.

Som tur är är det aldrig för sent att lära sig något nytt. Fler kan få ut mer av sin ekonomi.

Ta hand om den så tar den hand om dig. Och kom ihåg att kolla om du har någon bortglömd skatteåterbäring att rädda.

Här kommer fem tips till hur du tar kontroll över din ekonomi:

• Dröm! Sätt ord på ditt “Därför”: vad skulle en bättre ekonomi betyda för dig. Finns det något du kan göra mer av, mindre av, börja med och sluta med för att ta dig i den riktningen?
   
• Sätt upp tydliga, specifika, nåbara mål. Bryt ner stora mål i delmål att successivt lyckas med. Och fira lite emellanåt.
   
• Planera ekonomin med en budget, och håll dina utgifter lägre än dina inkomster.
   
• Handla mer sällan och mer planerat. Sätt en väntetid på större köp, och sprid ut väntade kostnader över året.
   
• Våga fråga! Lär dig mer av andra, och av böcker, bloggar, poddar, sociala medier och så vidare.