VÅRDKRIS En följd av den stora bristen på vårdplatser är att patienter i behov av vårdplats ofta hamnar på avdelningar som inte är avsedda för den typen av vård. Det här innebär en ökad risk för patienterna. Bland annat ökar risken för spridning av smitta, förväxlingar av läkemedel, informationsmissar, fördröjda ordinationer och förlängda vårdtider. Det skriver Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
Bristen på vårdplatser är ett allvarligt problem för sjukvården. Överbeläggningar och utlokaliseringar av patienter är närmast ett normaltillstånd på många kliniker. Särskilt på de stora sjukhusen. Enskilda avdelningar har ibland så trångt att patienter vårdas i korridorer, matsalar eller på expeditioner.
Patienter skickas även till andra avdelningar, där medarbetarna saknar rätt kompetens och utrustning. Om det vill sig riktigt illa kan en patient flyttas runt mellan olika kliniker flera gånger, ibland även nattetid. Ibland får patienter transporteras långa sträckor till andra sjukhus.
En följd av den stora bristen på vårdplatser är att patienter i behov av vårdplats ofta hamnar på avdelningar som inte är avsedda för den typen av vård. Det här innebär en ökad risk för patienterna. Bland annat ökar risken för spridning av smitta, förväxlingar av läkemedel, informationsmissar, fördröjda ordinationer och förlängda vårdtider. Dessutom ökar risken för ett ovärdigt omhändertagande och en dålig kontinuitet i vården.
Avsaknaden av vårdplatser leder även till en sämre funktion på landets akutmottagningar. Här tvingas ofta patienter att vänta i många timmar på ledig vårdplats, ibland upp till ett dygn. Till och med patienter i behov av intensivvårdsplats tvingas alltför ofta vänta i timmar.
I slutändan leder platsbristen till sämre vård för patienten med risk för ökad sjukhusrelaterad dödlighet, längre vårdtid och högre kostnad för vårdgivaren.
Läkare och övriga medarbetare får sämre förutsättningar att kunna sköta sitt jobb. I dag spiller kvalificerade läkare dyrbar jourtid åt att diskutera och köpslå med andra kolleger om att få låna vårdplatser. Läkare som definitivt borde syssla med kvalificerad vård i stället för att leta efter sängar.
I dag finns ungefär 25 000 vårdplatser på de svenska sjukhusen, eller 2,1 platser per 1 000 invånare.
Det placerar oss på jumboplats, jämfört med övriga OECD-länder. Botten är alltså redan nådd.
Ytterligare neddragningar aviseras med jämna mellanrum. Sverige har en av de äldsta befolkningarna i Europa. Samtidigt som vårdplatserna blivit mycket färre de senaste tio åren har gruppen 85 år och äldre ökat. Ekvationen går inte alls ihop. Köerna växer än mer.
Läkarförbundet föreslår att dagens vårdgaranti kompletteras med rätten att vid behov få en vårdplats på rätt klinik med rätt kompetens. En platsgaranti som vänder den negativa avvecklingen. Läkarförbundet anser att en vårdplatsgaranti i form av exempelvis en tvingande lagstiftning kompletterad med ekonomiska styrmedel är nödvändig för att vårdgarantin ska bli faktisk verklighet, bli reell.
Det skulle öka kvaliteten och värdigheten i svensk akutsjukvård. Dessutom skulle vårdgivarna fortlöpande åläggas att registrera och redovisa utlokaliserade patienter och överbeläggningar. Nu kräver vi att ansvariga politiker agerar!