Från vänster, Anna Bergström, ordförande förbundet Humanisterna, arkivbild. Foto: Hossein Salmanzadeh / TT

”Låt skolan bli en frizon från religiöst slutna miljöer”

Publicerad

DEBATTINLÄGG · ” Det finns inget i Europakonventionen som säger att stater måste tillåta religiösa friskolor inom ramen för det skattefinansierade och obligatoriska skolväsendet”, skriver Anna Bergström.

Anna Bergström
Ordförande förbundet Humanisterna

Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrunder. Tyvärr innebär religiösa friskolor att eleverna delas upp utifrån deras föräldrars livsåskådning på ett sätt som förstärker en viss segregation.

Resultatet blir att barn och ungdomars religionsfrihet – rätt att själva få söka, välja och välja bort livsåskådning – inte respekteras.

När Barnkonventionen snart blir svensk lag så innebär det krav på att behandla barn som egna subjekt i högre utsträckning.

Ett väsentligt steg i den riktningen vore att respektera barns religionsfrihet fullt ut och inte tillåta ensidig religiös påverkan i skolan.

Det finns flera starka argument för att ta politiska initiativ syftandes till att skapa ett skolsystem fritt från ensidig från religiös påverkan:

1. Skolan är till för eleverna, inte för religiösa samfund eller andra som vill bedriva ensidig religiös påverkan på barn och ungdomar.

Staten borde inte legitimera religiösa aktörer som vill använda den obligatoriska och skattefinansierade skolan för att sprida sin tro till barn och unga som omfattas av skolplikten.

2. Skolan är till för kunskap och inlärning – även om religioner och andra livsåskådningar.

Däremot är inte skolans roll att påverka elevernas tro. Redan idag ska undervisningen vara konfessionsfri på alla skolor, men friskolor kan i utbildningen i övrigt ha en konfessionell inriktning.

Det duger inte.

Samma regler som redan idag gäller för kommunala skolor, dvs att hela skoldagen ska vara fri från konfessionella inslag, bör gälla även för friskolor. Humanisternas konkreta förslag är därför att stryka undantaget för denna regel i Skollagen (1 kap 7 §).

3. Det finns inget i Europakonventionen som säger att stater måste tillåta religiösa friskolor inom ramen för det skattefinansierade och obligatoriska skolväsendet.

Skrivningarna i Europakonventionen ska snarare tolkas som att staten ska garantera att den som vill delta i religiös eller annan undervisning på kvällar, helger och lov – utanför skoldagen – inte ska diskrimineras eller hindras från att göra det.

4. Religionsfriheten skyddar barns och ungas rätt att själva söka, välja och välja bort religiös tro eller annan livsåskådning.

Den ensidiga religiösa påverkan som finns på religiösa friskolor innebär ett brott mot elevernas religionsfrihet, då påverkan försvårar för eleverna att forma sin egen tro och övertygelse.

5. Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrunder – inte sortera in elever utifrån deras föräldrars livsåskådning.

Detta underlättar integration då det bättre skapar förståelse för barn med andra perspektiv, åsikter och övertygelser.

6. Skolan ska vara en frizon för elever som annars lever i religiöst slutna miljöer eller under hedersförtryck.

Skolan ska aldrig kunna användas för att förstärka eller fördjupa begränsningar av barn och ungas frihet och rättigheter – utan tvärtom öppna upp nya möjligheter för barnet.

Flera av de politiska partierna säger formellt att de vill låta dagens system vara kvar.

Men det betyder inte nödvändigtvis att de riksdagskandidater som ställer upp i valet i höst delar sitt partis uppfattning.

Humanisterna kommer därför fram till valet hjälpa väljare att ställa en fråga till samtliga toppkandidater för de åtta riksdagspartierna i varje valkrets – sammanlagt över 1000 politiker: ”bör skolan vara fri från ensidig religiös påverkan?”.

Skolan är en plats där elever som själva vill självklart ska få utrymme att uttrycka sin tro och livsåskådning. Därför är det viktigt att vrida debatten om religiösa friskolor till att handla om de det berör: eleverna.

Vidare är det en viktig plats där förståelse och tolerans mellan olikheter ska få plats för att öka våra förutsättningar att leva i ett pluralistiskt samhälle.

Vi önskar därför se en skola för olika!

Om SVT Opinion

Debattinlägget ovan är från SVT Opinion. Innehållet är debattörens egen uppfattning – inte SVT:s.

Friskolor

Mer i ämnet